Alba - Om kultur, vetenskap & samhälle

scenkonst

topplänk.böcker

Steg för steg – fram till berättelserna

Av Kjerstin Norén
3:e Våningen – Klubben, Skogen – Tibrosamlingen, Konstrum NU – Att lägga livet på…
Waldenpond
Konst Recension

Man kan fortfarande inte höra ordet ’Klubben’ uttalas utan att associera till mötesplatsen Forum i Stockholm, en famös fixpunkt för den svenska metoo-rörelsen och just därför är det så sällsynt befriande att möta namnet i ett uppfriskande grabbigt, friskt och spontant reflexivt sammanhang som inte har det minsta med den numera så missbrukade feminismen att göra! Läs mer

Altruism kontra egocentrism i storslaget nytt dansverk

Av Britt Nordberg
Göteborgsoperan – Hammer
ur Hammer
Scenkonst

Likt en färgsprakande orgiastisk happening utvecklas den första akten av koreografen Alexander Ekmans nya dansverk Hammer med hela Göteborgsoperans dansensemble.
Vart är vi på väg? Från flower power och altruism till svartklädd egocentrism, men sen? Hammer är ett generöst, lekfullt och påkostat stycke scenkonst med dansare i världsklass i jakten på sitt ego. Läs mer

Barnteatergranskning 

Av Britt Nordberg
Regionteater Väst – Gränsland, Göteborgsoperans Lilla scen – Sandvargen
ur Gränsland
Scenkonst

Scenkonst för barn och unga är en genre i ständig utveckling och utsatt för en pågående diskussion om  vad som ska spelas.  Bearbeta klassiker, dramatisera böcker, uppmuntra till nya verk eller skapa genom devising? Alba fortsätter att granska vad som görs i regionen och har  nu kommit fram till det senaste inom dans och opera från institutionerna med regionalt uppdrag, Regionteater Väst och Göteborgsoperan, två fängslande upplevelser. Läs mer

Mindre romatik än köttslig konkretion

Av Christian Swalander
Vigdis Hjorth – Om bara
Vigdis Hjorth. Foto: Sara Angelica Spilling
Böcker

Norska Vigdis Hjorth har med sina senare romaner ”Lärarinnans sång” och ”Är mor död” vunnit en stor läsarskara i Sverige, det känns därför logiskt att nu följa upp de framgångarna med utgivningen av en av hennes tidiga romaner, ”Om bara.” Den beskrivs på omslaget som en stor tragisk kärleksroman, och nog handlar det om kärlek, men då i formen av en intill sjuklighet sjudande passion, vulkaniskt bornerande och förtärande som en skogsbrand i storm. Läs mer

Med tyngdpunkt på skådespeleriet

Av Britt Nordberg
Folkteatern – Odysséen, Göteborgs Stadsteater – Shoot - kameran går!
Odysséen på Folkteatern. Foto: Mats Bäcker
Scenkonst

Göteborgs största teaterscener har haft premiär i dagarna. På den ena görs farsartad satir om en filminspelning inspirerad av en roman i filmmiljö. På den andra en halsbrytande snabbspolning av det tretusenåriga eposet , uppdaterad till nutid. På båda scenerna handlar det om teater här och nu med tyngdpunkten på skådespeleriet. Läs mer

Naturen i konsten

Av Britt Nordberg
Frölunda kulturhus – En plats mellan oss, Teater Jaguar – Träd hopp och kärlek
ur video: Konstnären Bazinato på skogsutflykt
Konst Scenkonst

I Frölunda kulturhus breder sedan en tid ett konstprojekt ut sig i korridorerna med titeln ”En plats mellan oss”. Det bygger på ett samarbete mellan elva konstnärer från Belarus och Sverige. En stor del handlar om människans förhållande till naturen. Det för bland annat tanken till en barnteater jag nyligen sett om att vandra i och förundras över skogen och dess invånare. Läs mer

Kvinnliga öden och utvägar

Av Kjerstin Norén
Om fyra olika skildringar av kvinnodilemman
ur Kärlekens Labyrinter
Film Scenkonst

I Claire Denis’ senaste film Kärlekens labyrinter spelar Juliette Binoche en kvinna fångad mellan två män där historien, ovant Denis, aldrig på allvar försöker förklara karaktären av hennes dilemma, orsakerna till att hon slits mellan de två, vilket försvagar filmen och gör att den tappar en precision man annars vant sig vid vara Claire Denis’ adelsmärke (High life, White material). Läs mer

Självutlämnande om djupa sår

Av Stefan Hagberg
Linn Ullmann – Flicka, 1983
Linn Ullman fotograf: Kristin Svanæs-Soot
Böcker

”Jag är sexton år och lägger armarna i kors på det höga bordet framför mig, lutar kinden mot den ena armen och ser in i kameran. På fotografiet, som inte längre finns, och som nog ingen förutom jag kommer ihåg, ser man lite grann av mina nakna axlar. Jag tror att tanken med bilden är att antyda nakenhet, att allt en ung kvinna behöver ha på sig när hon ska ut i världen är ett par långa örhängen.” Läs mer

Väl svepande över smärtpunkterna

Av Stefan Hagberg
Carina Rydberg – Vitt slödder
Carina Rydberg fotograf: Thron Ullberg
Böcker

White trash, detta gravt nedlåtande epitet på vissa människogrupper blir till Vitt slödder i Carina Rydbergs nya roman, den första sedan 2006. Till synes tydligt självbiografiskt berättar Rydberg om den unga Carina som blir mobbad i skolan och ständigt längtar och drömmer om den stora kärleken, men som innerst inne inte tror hon är den värdig (hon sätter in en kontaktannons för att bli av med oskulden, träffar Graham och blir det också). Hon berättar om sin familj som bor i ett område med mestadels lågutbildade eller arbetslösa människor. Dem som hon senare kommer kalla vitt slödder. Gränserna mellan dessa lågklassade områden och de med högre status är tydlig om än inte utmärkta. Läs mer

Inga vassa kanter eller konturer i Operans Cabaret

Av Kjerstin Norén
Göteborgsoperan – Cabaret
Cabaret. Foto Lennart Sjöberg
Scenkonst

Att åstadkomma en creepy stämning när det rör sig om trettiotalets Berlin är inte svårt, svårare att hitta ekvivalensen hundra år senare i Sverige av i dag. Försynt insmugna naziflaggor nyttar inte mycket till, hade inte gjort det i skickligare hanterade draperingar heller. Visserligen spökar valresultaten i rikligt mått över Europa, liksom krigsutbrotten, men det skapar ändå inte tillräcklig aktualitet för att skapa drama här och nu. Läs mer