Alba - Om kultur, vetenskap & samhälle

scenkonst

topplänk.böcker

Helt utan redovisningsplikt

Av Erik Cardelus
Skärmdump frånTrumps twitter
Kommentar

Det är dags för Davos. Radion står på och ekonomikorrespondent Staffan Sonning talar om hur ”USA invaderar Europa” (P1, 16/1-18). Nu ska alltså president Trump dundra in med sina sju viktigaste ministrar plus många andra, däribland svärsonen Jared Kuschner, som vid nyss fyllda 27 år kallas senior rådgivare. Därtill kommer ett entourage på cirka 1500 personer, anställda som ska hålla reda på alltifrån protokoll och säkerhet till måltider och styling. America first – even in Switzerland, allt medan budgetkaos rasar på i hemlandet. Läs mer

En kör satt i rörelse

Av Kjerstin Norén
Göteborg Baroque och De utomjordiska – Orfeo (Claudio Monteverdi)
Scenkonst

Göteborg Baroque iscensätter Monteverdis kortopera L’Orfeo i Röda Stens konsthall och resultatet är så nära perfektionen man kan komma. De ruffa väggarna lyses upp och vaknar till liv tills man tycks befinna sig i en medeltida förhall eller något liknande, graffiti-resterna på väggarna framstår som urtida grottmålningar och framförandet, som snarare än en ’uppsättning’ kunde beskrivas som en ’kör i rörelse’, är så nyanserat och mångfacetterat i uttrycket och med en sådan lyrisk spännvidd i fraseringarna, att inte det subtilaste av scenkonstverk kunde insistera på vare sig annat eller mera. Läs mer

Skönheten sedd inifrån

Av Kjerstin Norén
Wayne Roberts – Katie says goodbye
ur filmen
Film

Sällan såg man ett vackrare porträtt av en människa än i Katie says goodbye. Men i Lars von Triers Guldhjerte-trilogi finns de (Breaking the waves, Idioterne, Dancer in the dark). Och i litteraturen. I Elsa Morantes Historien finns en liten varelse, Ida, som utan att belasta någon med överväganden eller grubbel helt enkelt ”gör vad som kommer an på henne”, genom kriget och förföljelserna, genom familjesorger och fattigdom. Hon gör det till synes utan att reflektera, i vart fall artikulerar hon inga anklagelser och definitivt ingen klagan. Läs mer

Einsteins osaliga ande lever vidare

Av Christer Wigerfelt
Robert Lanza, Bob Berman – Ett levande universum
Foto på Albert Einstein
Böcker

Einstein fick inte nobelpris för sina relativitetsteorier utan för sin förklaring av den fotoelektriska effekten. Men han gillade inte tanken på att den lilla världen, kvantfysiken, styrs av statistiska principer. Av kvantfysikens gigant Niels Bohr blev han motbevisad gång på gång. Deras debatt avslutades dock med en frågeställning som ännu inte är avgjord. Läs mer

Är ålderdom en tillgång?

Av Erik Cardelús
Ålderdom
Essä

Kanske samtidens besvärligaste fråga är åldrandet. En grånande elefant som står där ensam i rummet och trampar, allt medan partyt oförtrutet fortsätter. För med statistisk säkerhet blir vi allt äldre och vår planet fylls av åldringar. Detta sker inte bara i det som vi traditionellt uppfattar som den rika delen av världen, utan även i utvecklingsländer där levnadsstandarden höjs, sjukvården blir allt bättre och medellivslängden ökar. Läs mer

Evers’ storverk på Stadsteatern

Av Britt Nordberg
Göteborgs stadsteater – Underkastelse
Fredrik Evers som Francois i Underkastelse på Göteborgs Stadsteater. Foto: Ola Kjelbye
Scenkonst

Dråplig och dystopisk destruktion av dekadens och upplysningsfilosofi. Fredrik Evers gör ett paradnummer på Göteborgs Stadsteater av Lucas Svenssons och Emil Graffmans dramatisering av Michel Houellebecqs roman Underkastelse. Bör avnjutas för sitt skådespeleri och begrundas för sitt innehåll. Läs mer

Självhjälpsböcker – ett rop på hjälp?

Av Erik Cardelus
Carl Cederström och André Spicer Foto: Oliver Hess
Böcker Kommentar

I januari känns gränsen mellan självförbättring och självbedrägeri som tunn och halkig is. Det nya livet ska till varje pris rivstarta, det gamla ska tryckas in som en kasserad möbel i det redan överfulla sopförrådet. Gymmen är knökfulla, parterapeuterna går på högvarv och på nätdejtingsajterna råder full trafik. Läs mer

Det existentiella avgörandet
– vågar, vågar inte

Av Kjerstin Norén
Luca Guadagnino – Call me by your name, Taylor Sheridan – Wind River
Gil Birmingham and Jeremy Renner in Wind River (2017) CR
Film

I två aktuella filmer ges utsagor om förhållningssättet till avgrundsdjup sorg.
Filmerna är inbördes mycket olika, i fallet Call me by your name har vi att göra med en kelen, soft underhållande men också antydningsvis ytlig historia om en ung mans sexuella uppvaknande, som avslöjar fascination för både kvinna och man. Läs mer

Besatt av den blå färgen

Av Stefan Hagberg
Maggie Nelson – Blått
Maggie Nelson hemma hos sig
Böcker

Många nyanser av blått. Kanske skulle man kunna använda den raden som undertitel på Maggie Nelsons debut Blått (Bluets) som kom 2009, alltså sex år innan hennes stora internationella genombrott med romanen Argonauterna. Blått är någonslags filosofiska och poetiska texter genomkorsade av självbiografiskt sorgearbete. Läs mer

Filmåret 2017 – en återblick

Av Martin Ricksand
sektion film
Film
Ännu ett år har nått sitt slut, och även om 2017 var ett mediokert filmår så fanns det några verk som gjorde djupare intryck. Vissa av dem kan tjäna som eftersträvansvärda ideal för filmskapare världen över, andra som avskräckande exempel. Årets genreuppdatering En klyscha i skräckfilmer är att den oskuldsfulla, vita tjejen till huvudperson överlever medan den svarta karaktären Läs mer