scenkonst

topplänk.böcker

Ett inlägg i spåren efter årets fördelning av kulturtidskriftsstödet

Albas chefredaktör, och en av tidskriftens två ägare sedan starten 1996, är besviken över hur kulturtidskriftsstödet fördelas och skulle gärna se ett förändrat stöd. Dagens stöd, som är en del av det statliga litteraturstödet, fördelas efter att de sökande tidskrifterna granskats av en referensgrupp som sedan via en tjänsteperson, som också har ett visst inflytande, lämnar sina omdömen och rekommendationer för att de sedan ska klubbas av Kulturrådets styrelse. Som främsta grund för bedömningen av vilka tidskrifter som får stöd anges tidskrifternas kvalitet. Läs mer

Högt och lågt när Engdahl åker spårvagn

Horace Engdahl – Spårvagnsresor med mr Hume

Förväntningar på böcker är särskilt farliga när de påhejas av omslaget. Här utlovas en spårvagnsåkande Horace Engdahl som för samtal med David Hume’s tidigmoderna filosofiklassiker En avhandling om den mänskliga naturen, avbruten av några essäer inom andra områden. Det läsaren bjuds är dock längre essäer om det bildade och aristokratiska förrevolutionära Frankrike under 1700-talet och dess relation till Sverige, Jean-Jacques Rousseaus paranoida personlighet och synen på lyx genom västerlandets historia, hjälpligt inramade och interfolierade av några funderingar kring lösryckta citat ur Avhandling och andra skrifter av Hume. Läs mer

Färgglad moralitet i juletid

Göteborgsoperan – En Julsaga i en akt
En julsaga

Från amoralitet till moralitet förflyttas man från Mozarts sexbesatte Don Giovanni till Dickens klassiska julsaga om girigbuken Scrooge. Men det tar bara en dryg timme att omvandla honom medan Giovanni hellre gick i döden. Läs mer

Leporello tar priset i skönsjungen opera

Göteborgsoperan – Don Giovanni
Don giovanni

Skratta och/eller förtvivla är frågan inför Göteborgsoperans senaste uppsättning av Mozarts Don Giovanni. Denna exposé över mänsklig förmåga att dupera och låta sig duperas blir i denna nutida kostymering något av en sängkammarfars, förädlad av Mozarts musikaliska skrud i lyhört utförande av operans fenomenala orkester och ett antal suveräna sångare. Läs mer

Polisromanen, samhället och politiken; tre nedslag

Gunilla och Rolf Börjlind: Nattens öga, Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt: Skulden man bär, Arne Dahl: I cirkelns mitt

Martin Becks uppdykande i deckargenren innebar födelsen av den svenska polisromanen där begreppet ”pussel” byttes mot ordet ”spänning” i en mycket bredare bemärkelse. Utomlands hade det funnits förebilder, tex. Ed Mcbain. Idag lever pusseldeckaren visserligen kvar i nästan ursprunglig form, som i Läckbergs serie från Fjällbacka, men den svenska polisromanen (i tex Henning Mankells böcker om den depressive polisen Kurt Wallander) speglar så mycket mer än brottet – personliga relationer, samhällsklimat, systemkritik och en tydlig filosofisk tendens att utröna begrepp som ond och god. Jag vill påstå att polisromanen använder brottet för att beskriva det som andra romaner beskriver utan brottet som läsartrigger. Läs mer

Årets fotograf Ingmar Jernberg [december]

Opalparken 1977.

Moppefärd i Opalparken 1977. Jag satt på en bänk i Opalparken 1977 och väntade på att något skulle hända.
Plötsligt kommer Göran och Eddie farande på en moppe.
Vi kände ju varann sen tidigare så dom hejar på mig som har Nikkormaten i handen och hinner göra en panorering. Läs mer

För koncentrerad läsning i små portioner

Pär Thörn – Era anklagelser är meningslösa
Pär Thörna från Fönsterpoesi 2021

Pär Thörn känner jag som noiseinriktad ljudimprovisatör och ljudkonstnär som väver in egna texter i sina framträdanden. Den litteratur som där framträtt, och som även finns i bokform, är poetiskt hyperexperimentell och tekniskt konceptuell, med rötter i dada, konkretism och fluxus. I den här boken är det emellertid helt andra bullar som gäller: det är berättande texter att läsa för de historier de framställer, snarare än deklameras som delar av noiseimprovisation eller beskådas som textmaterialistiska målningar mellan pärmar. Noveller och prosastycken, kan vi säga, för att återknyta till Willy Kyrklund, som i det dystert muntra och fria sinnelaget (om än icke temperamentet och innehållet) nog är den svenska författare jag känner till som kommer den Thörn som skrivit Era anklagelser är meningslösa allra närmast. Läs mer

En svårgripbar debutroman

Petter Sundkvist – Sorl

De sitter i en bar någonstans, möjligen i ett afrikanskt land, pratar och berättar anekdoter från sina resor i Afrika och Asien. Det är bland andra Piloten, Logistikern, Säkerhetsexperten, Honorärkonsuln, ett Turistpar, en Polis och en Glassmaskinsförsäljare. En ovanligt (?) hög andel av dem är kvinnor. Skugglikt i periferin arbetar Bartendern som länge liknar en parodi på en ”afrikan”, någon som inte direkt är ett under av effektivitet utan med en till synes ”kommer jag inte i dag så kommer jag i morgon”-attityd. Där finns också ett närmast osynligt berättarjag. Läs mer

Från nödraket till aktivt val

Johan Lindberg – En svagare bok om öl
JohanLindeberg

I Sverige är vi fullständigt fixerade vid alkoholhalten. Procenten! Så har också folköl och alkoholfritt under lång tid setts som blaskiga substitut för starköl. De har druckits som en sista utväg, när Systembolaget varit stängt eller när gemene man tvingats hålla sig i skinnet.
Inte heller har de gett några större smaksensationer. Under lång tid dominerades butikshyllorna av intetsägande eurolager, som bidrog till att ge svagare öl ett grundmurat dåligt rykte. Läs mer

Trädens liv gestaltat via kroppens poesi

Embla dans & teater – Gläntan (på Atalante)

Visst har träd en själ, kan stundom höras. Intresset för relationen mellan människa och natur tar sig allt fler uttryck. Att åskådliggöra trädens liv med dans, videoinstallationer och tonkonst i en scenografi av hängande trädgrenar är resultatet av forskningsprojekt i scenisk framställning av dansaren m m Anna Wennerbeck, som blivit till en konstnärlig allåldersföreställning. Läs mer