Stadens tid är nu och så har det varit under åtminstone hundra år. I både USA och Sverige har det funnits flyttvågor ut till stadens yttre marginaler, men dessa har samtidigt varit beroende av stadens växande ekonomiska betydelse. Idag finns åter en riktning in mot stadens centrum. Hur hanterar staden sin attraktionskraft när det gäller boendets många sidofunktioner? Läs mer
Olskroken är ett välavgränsat bostadsområde strax öster om centrala Göteborg som markerar vart stadsboendet nådde i slutet av 1800-talet. Hustypen var de typiskt göteborgska landshövdingehusen med två våningar i trä ovanför en våning i sten. Läs mer
Hängmattan i Majorna i Göteborg var fram till rivningen 1982 en unik kvarleva från den period då stadens utvecklades under småskaliga förhållanden. Varje kvarter bestod av flera fastigheter och var likt ett hologram en miniatyr av själva staden. Här fanns mängder av affärer och mindre industrier. Läs mer
Haga är Göteborgs äldsta stadsdel, ritad som en förstad för arbetare som skulle tidigt till jobbet och inte kunde bo innanför stadsportarna… Med 1800-talet blev Haga hamnarbetarnas, sömmerskornas och möbelsnickarnas stadsdel – där också den privatfinansierade välfärden växte med BB, bad och bibliotek. Trähusen blandades med den nya uppfinningen landshövdingehus och Dicksons påkostade stiftelser för välrenommerade arbetare. Läs mer
Begrepp som ”vitalisering”, ”renässans”, ”stadsmässighet”, ”attraktivitet” och ”hållbar utveckling” har blivit självklara ledord för förnyelsen av städer. Men i vems intresse drivs egentligen den nya stadsomvandlingen och vad får den för konsekvenser för stadens invånare? Läs mer
Sanering av stadsdelar och bostäder har förekommit i hela mänsklighetens historia. Över hela världen har fattiga stadsdelar rivits för att ge plats åt palats och monumentalstråk. Också i Sverige har fattigbebyggelse fått stryka på foten för eleganta stadsdelar, som när Flygarns Haga revs för Vasastadens boulevarder i slutet av 1800-talet Läs mer