Med I lågor befäster Naomi Klein sin ställning som ledande röst för en samhällsförändring där beroendet av fossila bränslen upphör samtidigt som en på humanitära och demokratiska grunder baserad global civilisation tar form. Läs mer
Hur ska vi hantera framtiden? Så kan man beskriva kärnan i den nyutkomna boken Slaget om framtiden, skriven av akademikerna Jenny Andersson och Erik Westholm. För framtiden är mer aktuell och omstridd än någonsin, vilket framförallt beror på klimathotet. Läs mer
Det blir senhöst och på nyheterna rapporteras om bränderna i Kalifornien, som enligt uppgift blir allt värre. Nu senast har 50.000 personer evakuerats från sina hem norr om Los Angeles, i en brand som föregåtts av många tidigare bränder. Läs mer
Under den privata äganderättens era hävdas att den enskilde ägaren har exklusiv rätt att bestämma över sina tillgångar. Det gör den starkt förknippad med den nuvarande klimatkrisen. Vi behöver en egendomsrätt som sätter det gemensamma främst, som inte begränsar utan istället stöttar samhälleligheten. Annars kommer den nuvarande klimatkrisen att utvecklas till en förintande klimatkatastrof, skriver Lars Jadelius. Läs mer
Hur ska det gå med klimatet? Vilken framtid har mänskligheten att vänta? Det är frågor som sysselsätter oss i allt högre utsträckning. Många gånger upplever vi det som en kamp mot klockan och mot våra trögrörliga värderingar. Men tänk om det redan är för sent att bromsa en annalkande kris – då blir framtidsscenariot radikalt annorlunda. Läs mer
Del 1. Att tyska soldater gjorde sig skyldiga till övergrepp mot civila i Östeuropa, som i Polen och Sovjetunionen, är väl känt. Mindre omskrivna är de grymheter som begicks i exempelvis Frankrike. Men även dessa illdåd måste ständigt återberättas för att hålla historien levande. Läs mer
Del 2. Det skulle dröja nio år innan juridikens kvarnar malt färdigt och rättegången mot de ansvariga för massakern i Oradour kunde börja. Den inleddes i januari 1953 vid militärdomstolen i Bordeaux. Merparten av de åtalade var osannolikt nog fransmän från regionen Alsace (på tyska Elsass). Hur kunde det komma sig? Och vilka konsekvenser fick det? Läs mer
Del 3. Åtskilliga böcker och filmer har skildrat de allierades landstigning i Normandie och den är väl känd för en svensk publik. Men det finns andra händelser från krigsskådeplatserna i Frankrike som är mindre kända. Dramat på Vercorsmassivet skulle bli en av den franska motståndsrörelsens mest mytomspunna händelser. Där skulle besinningslösa grymheter begås, och den franska motståndskampen sluta i gränslös tragedi. Läs mer
Del 4. I bokens sista kapitel gör Ashdown en analys av händelserna på Vercors. Inledningsvis försöker han förklara varför Plan Montagnards sjösattes. Planen hade i sig en idé som innehöll kamp för ära och upprättelse. Frankrikes förödmjukande nederlag från maj 1940 skulle tvättas bort genom en hjältemodig motståndskamp. Läs mer
Del 5. Det är september 2016 och morgonen uppe på Vercors är härlig. Solen är på väg upp över platåns höga bergssidor. Efter kort promenad från vårt hotell ser vi en skolklass vid ett av byns minnesmärken över dem som för drygt 70 år sedan förlorade sina liv under den tyska straffexpeditionen mot människorna på Vercors. Vad upplevde de franska skoleleverna av det som hänt där vid den kringbyggda gårdsplanen? Läs mer