Förra året köpte jag med hustrun ett semesterhus i en by i Sollefteå kommun. Vi är troligtvis de första rumäner som köpt semesterställe i Norrland. Två gånger har vi besökt vår norrländska idyll under 2010. Mest åkte vi bil, vilket har inneburit många möjligheter att se, uppleva och iaktta. Både i syd och i norr. Läs mer
I början av åttiotalet hade i Sverige den socialrealistiska romanen och den politiserade dokumentärromanen kulminerat men det fanns alltjämt ett stort intresse för den samhällsspeglande berättarkonsten. Läs mer
Av och med: Christina Ciupke, Lisa Densem, Anat Eisenberg, Raffaella Galdi, Ami Garmon, Jared Gradinger, Mariola Groener, Andreas Harder, Hanna Hegenscheidt, Ayra Hernández, Ulrich Huhn, Hyoung-Min Kim, Melanie Lane, Clément Layes, Lina Lindheimer, Clint Lutes, Feliy Marchand, Irina Müller, Angela Schubot, Odile Seitz, Patrick Slepica, Peter Stamer, Gilles Viandier, Litó Walkey, Frank James Willens och Günther Wilhelm.
Utställningar, rundvisningar, workshops och framföranden om och relaterat till dans, som pågick 2 till 5 december 2010 på Uferstudios i Berlin. Läs mer
Ett i början lätt farsartat drama för en vridscen. Man kan ana ett förvirrat, absurt nonsensekande samtal som i väntan på Godot. Ena scenen en sluten lägenhet med föräldrar och ett barn, modern i sin jagsvikt härmande barnet när nu barnet härmar henne, fadern hela tiden påväg bort på jobbkonferenser, så påväg tillbaka till en turistroll invid ett barn som sägs hunnit glömma honom. Läs mer
av Dario Fo
Gästspel från Södra teatern och Nüjen Media,
spelas på Folkteatern i Göteborg, Röda Scenen, 26 och 27 januari 2011
Medverkande: Özz Nûjen och Björn Granath Läs mer
En dramatisk dikt av Henrik Ibsen
Översättning: Lars Forssell
(I andra aktens första scen förekommer citat ur Berlusconi italienaren av Kristina Kappelin och Chockdoktrinen av Naomi Klein)
Premiär på Göteborgs Stadsteater, Stora scenen, fredag 28 januari 2011
Regi och bearbetning: Stefan Metz
Scenografi och kostym: Alex Tarraguel Rubio
Ljus: Max Mitle
Ljud: Karin Bloch Jörgensen
Musik: Gabriel Galli
Mask: Gunnar Ludngren och Maria Agaton
Dramaturg: Per Arne Tjäder och Katarina Aronsson
I rollerna: Per Sandberg, Christel Körner, Mattias Nordkvist, Amelie Thorén, Gustav Ekman Mellbin, Eivin Dahlgren, Frida Röhl, Thomas Nystedt, Molly Aldofsson, Ingeborg Stern, Benjamin Moliner, Christine Jonsson, Mathias Kedfors, Fredrik Lusth, Stina Manheden, Christina Wehage och Anna Bjelkerud Läs mer
På toppen förra året (One Day kom ut 2009 i England), nu på väg mot film med Jim Sturgess och Anne Hathaway (med film-manus av bokens författare David Nicholls). På svenska kom den (som ”En dag”) mot slutet av förra året på nystartade förlaget Printz.
One day är en ”när Harry mötte Sally”-liknande historia som det kanske varit mysig att ge till en utvald bok-vän, men som man nu får dela med hela världen. Det gör inget. Det är en finfin bok med ett klockrent upplägg: under en dag (15 juli) följer vi samma två vänner, år efter år. Läs mer
Den som inte känner till polske poeten Adam Zagajewski kan försöka föreställa sig en Tomas Tranströmer med myllrande panoramadikter, fast mer intresserad av ålderdomliga städer och tidens rytm i historien än av det andliga och psykologiska. Läs mer
”Min egen turbomotor heter revanschlust”, säger Börje Ahlstedt och berättar mer än en gång hur hans barndom har präglat honom.
Hans pappa var arbetslös långa perioder och när Börje var två år flyttade han med mor och far och storasyster från Östermalm till Lilla Essingen där föräldrarna blev portvakter. Hans mamma skurade trapporna i huset och han har aldrig glömt hur hyresgästerna nonchalerade henne när de kom uppifrån och gick ner. Utan en blick eller vänlig kommentar gick de bara förbi.
”Det var som om mamma inte fanns och inte hennes slit heller” säger han till Lena Katarina Swanberg som skrivit ner dessa minnen från en man som nu spelat teater i ett halvsekel.
Läs mer
Sommaren 1989 gjorde jag ett reportage för tidningen Arbetet om inspelningen av filmen 1939 uppe i norra Dalsland. Speciellt tillmötesgående visade sig Per Oscarsson mot fotografen och mig. När Oscarsson på hösten 1989 gjorde comeback på teaterscenen efter många år ville jag därför göra en längre intervju med honom. Det fick vänta till efter jul, eftersom han under tiden han spelade på teatern var så koncentrerad på det att ha inte ville ge intervjuer.
Den här intervjun med Per Oscarsson gjorde jag alltså på nyåret 1990, egentligen för dåvarande LO-tidningens kulturbilaga. Av någon anledning, som jag nu inte minns, blev den aldrig publicerad. Vad jag minns är Oscarssons enorma värme och hans något hemlighetsfulla avslöjanden om att han var i färd med att skriva själv. Om att han hade något på gång. Läs mer