En berättelse om ett barn, en barndom. Är det automatiskt en bok för barn? Naturligtvis inte. Men påfallande ofta tänker vi så.
Det finns många böcker som jag själv tyckt om, gråtit till och roats av, som jag inte alls borde läst. Eller möjligen skulle läst av plikt som god förälder. I alla fall om jag litat på vad som står på baksidan på böckerna eller på vilken hylla de placeras i bokhandeln och på bibliotek. Läs mer

Kerstin Lundberg Hahn är barnboksförfattare sedan några år tillbaka och aktiv i Barnboksnätet. Hennes vardag består dels i att skriva på nästa bok, dels i att besöka sina läsare på skolor och bibliotek. Det uppstår ett växelspel i detta kraftfält. Läs mer

I Pija Lindenbaums senaste bok, ”Lill-Zlatan och morbror raring”, är huvudpersonen Ella avigt inställd till morbror Tommys pojkvän Steve, hon vill ha Tommy för sig själv och tycker att Steve är tråkig. Men till slut accepterar hon honom, när det visar sig att han är bra på att spela fotboll, och så slutar det bra ändå – precis som det ”ska” göra. Läs mer

All världens fantastiska berättelser vill vi ge våra barn och unga. Men får de det? De senaste årens debatt och barn- och ungdomslitteratur har bland mycket annat handlat om mångfalden; att svenska barn och unga inte ges möjligheten att läsa böcker från utanför den anglosaxiska kultursfären. Men Gunilla Borén, översättare, barnbokskännare och författare, ser många hinder för att unga läsare i Sverige ska få ta del av litteratur från länder i Asien, Afrika och Sydamerika. Språkliga hinder gör att många böcker – bra som dåliga – aldrig har en chans att nå oss, men de kulturella och politiska hindren är minst lika stora. Många platsar inte i den svenska barnboksutgivningen. Läs mer