Inom psykologin har man börjat tala om en människas skugga, den andra personlighet som var och en besitter, men som inte visas utåt mot andra. Där finns allt det som inte kan sägas, drifter, längtan, de hemlighetsfulla insikterna både om vem man själv innerst inne är och hur man upplever de livslögner man ser hos människor man har omkring sig och som man aldrig kan säga något om för då har man snart inga människor omkring sig. Läs mer

En morgon i oktober kommer en främling till den lilla byn. Det regnar som det gör i oktober, absolut tyst och så långsamt att man med blicken kan följa dess fall. Han konstaterar att det är blött som andra regn, men ändå så annorlunda, så märkligt. Han hade aldrig upplevt något liknande. Den unge mannen fortsätter till byns kyrka, den är tom efter dagens tidiga mässa och han går in. Plötsligt börjar främlingen vissla en melodi, som enligt dem som hörde den beskrevs som ”ett slags heliga toner, ett änglarnas renaste latin; eller vem vet, kanske var det Gud fader själv som viskade!” Läs mer

En, delvis självbiografisk, berättelse som blir för allmän, som har för lite av specifika detaljer som kan få läsaren att känna djupet av de ibland hjärtskärande händelserna. Ibland bränner det dock till och texten får temperament och intensitet. Läs mer

Läs mer

En etnografisk doktorsavhandling om väntan, kan det vara något? Ja det kan det. Boken erbjuder en lågmäld och reflekterande text om vad väntan innebär för tretton intervjuade personer, åtta kvinnor och fem män, en bit in på 2000-talet. Man får följa författarens intervjuande och hennes funderingar kring hur hennes ”intervjuoffer” uppfattar fenomenet ”väntan”. De intervjuade är kulturarbetare eller offentliganställda, konstnärer, lärare etc. Läs mer