Få böcker kan så väl som denna, så inifrån, beskriva rasismens – och människans – väsen. Némirovsky hann aldrig göra sitt livsverk klart, bara denna enda del skrev hon nästan klar ( hon hade planerat 5 delar) innan nazisterna grep henne. Hon råkade vara judinna. Ändå finns hela verket med i undertexten och i vetskapen om Irène Nemirovskys öde. Läs mer
”Vi har”, skriver författarna till den lilla boken Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik, ”saknat en riktig politisk analys av vilket samhälle den ”nya” borgerliga politiken leder till.” Det torde man kunna instämma i, liksom i deras uppfattning att alliansens har gynnats i massmedia det senaste året. Läs mer
Läsaren blir inte ledd eller uppfordrad, man samtalar med honom som med en jämlike, skriver poeten Gennadij Ajgi i sin essä Sömn-och-poesi (översatt från ryskan av Annika Bäckström) som finns med i tidskriften Ariel nr 3-4 2006. Ytterligare essäer, samtal och artiklar av Ajgi kommer i svensk översättning (av Annika Bäckström och Mikael Nydahl) till vintern, i boken Samtal på avstånd. Läs mer
Att ordet bärsärk överlevt får bl.a. skyllas våra vikingentusiaster under 1800-talets göticism. Då gällde att efter Finlands förlust 1809 och i det ryska imperiets skugga moraliskt trygga Moder Svea med ”mandom, mod och morske män”. Man tog hjälp av vad som berättats om bärsärkar i det forna Skandinavien. Deras mod stod i blickpunkten, inte deras råhet eller skräcken de spred. Inte ens deras hedendom stod i vägen. Läs mer
Om du slår upp sidan 1 din samhällskunskapsbok står det att den svenska demokratins främsta byggsten är folkrörelserna. I detta fall menar läroboksförfattarna de traditionella folkrörelserna dvs. arbetar-, fackförenings, frikyrko- och nykterhetsrörelserna. Dessa rörelser står fortfarande starka trots ett ibland skiftande engagemang och medlemsantal. Läs mer
En grundtanke med enhetsskolan var att bryta de klassbarriärer som fanns inom utbildningen. Efter principbeslutet 1950 att införa denna skolform, tog statsminister Tage Erlander till orda. Han lovade att man skulle ”försöka riva ner de klassbarriärer, vilka hindrade den fattige från att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet”. Läs mer
Vid kyrkomötet i Nicea 325 fastslogs att även kvinnan har en själ och drygt 250 år senare, vid kyrkomötet i Macon år 585 kom man fram till att kvinnans själ, liksom mannens, var odödlig. Men när skall alla kvinnor själva tro detta? Läs mer
Sara Paretsky är en av föregångarna bland de nu så ofta förekommande kvinnliga deckarförfattarna. Hon skriver i en ganska manlig tradition och hennes kvinnliga deckare V.i. Warshawski är precis lika otroligt smart och tuff (och snygg) som sina manliga kollegor i andra författares böcker. Paretsky är alltid noga med att ta in sociala och politiska frågor i sina deckare och den här senaste romanen ”Svartlistad” är inget undantag. Läs mer
Nummer 1-2 (2006) av den göteborgsbaserade tidskriften Fantasin har konstruktion som tema. Mycket har skrivits och mycket skulle kunna skrivas om konstruktion; redaktionens inledning beskriver konstruktionen, eller snarare dekonstruktionen, i detta nummer som ”att rycka fernissan av könet, rummet, litteraturen, medelklassen”. Följer härpå – i Fantasin, som ändå kallar sig litterär kulturtidskrift – djuplodande analyser, debattartiklar eller referensfyllda essäer? Nej. Gör det mig som läsare besviken, snuvad på konfettin? Nej, inte det heller; här konstrueras och dekonstrueras text, kön och klass på andra sätt, på Fantasins sätt. Redaktionen menar att ”en kulturtidskrift kan vara annat än tunga textblock, gamla gubbar och exkluderande referenser” (se Fantasins hemsida). Läs mer
Om författare med rötter i arbetarklassen handlar denna essäbok. Om hur de på olika sätt angripit samhällsproblemen – antingen via identifikation med sin klass, eller – i andra fall – genom att ta språnget över klassgränserna. Läs mer