Fotboll, politik och taktik

Efter en sommar med både fotbolls-VM och valupptakt blir det ganska tydligt hur det demokratiska system vi har i Sverige fungerar precis som reglerna i fotboll. De inblandade partierna (eller lagen) känner till förutsättningarna och anpassar sina strategier efter det. Att få så många röster (eller göra så många mål) som möjligt, och i slutändan vinna, är det gemensamma målet. När man en gång har slagit fast de grundläggande reglerna så påverkar det hur alla inblandade aktörer agerar. Och förändringar i reglerna får konsekvenser för både spelsätt och resultat. Läs mer

Ett demokratiskt underskott

Det är en lång och knagglig resa som F! rest genom media sedan vi bildades för ett år sedan. Från början gullades det rejält med oss från, inte minst, riksmedias sida. Väljarstödet var drygt 20 procent enligt deras undersökningar. Sedan började smutskastningen. Läs mer

Skräplitteratur blir finkultur

Det är en märklig roman i thrillerns skepnad som Jungersen skapat. Succén i Danmark känns inte alls konstig eftersom boken säger oerhört mycket om samhället; vandrar fritt på globaliseringens bakgårdar; bryter sig in i inskränkta källarvrår; sopar bland vanföreställningar om demokratiska och idealistiska arbetsplatser. Huvudpersonerna är fyra kvinnor. Spelplatsen är Danskt centrum för information om folkmord, och situationerna blir belysta ur alla fyras aspekter. Iben är ung och har haft psykiska problem. Hon är singel till skillnad mot goda vännen Malene vars man Rasmus reser Europa runt som IT-freak. Läs mer

Förtryckets mekanismer under huden

Få böcker kan så väl som denna, så inifrån, beskriva rasismens – och människans – väsen. Némirovsky hann aldrig göra sitt livsverk klart, bara denna enda del skrev hon nästan klar ( hon hade planerat 5 delar) innan nazisterna grep henne. Hon råkade vara judinna. Ändå finns hela verket med i undertexten och i vetskapen om Irène Nemirovskys öde. Läs mer

Sverige efter åtta år med Reinfeldt

”Vi har”, skriver författarna till den lilla boken Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik, ”saknat en riktig politisk analys av vilket samhälle den ”nya” borgerliga politiken leder till.” Det torde man kunna instämma i, liksom i deras uppfattning att alliansens har gynnats i massmedia det senaste året. Läs mer

Ajgi lever vidare genom sin poesi

Läsaren blir inte ledd eller uppfordrad, man samtalar med honom som med en jämlike, skriver poeten Gennadij Ajgi i sin essä Sömn-och-poesi (översatt från ryskan av Annika Bäckström) som finns med i tidskriften Ariel nr 3-4 2006. Ytterligare essäer, samtal och artiklar av Ajgi kommer i svensk översättning (av Annika Bäckström och Mikael Nydahl) till vintern, i boken Samtal på avstånd. Läs mer

Har kvinnan själ?

Vid kyrkomötet i Nicea 325 fastslogs att även kvinnan har en själ och drygt 250 år senare, vid kyrkomötet i Macon år 585 kom man fram till att kvinnans själ, liksom mannens, var odödlig. Men när skall alla kvinnor själva tro detta? Läs mer

Inte så stor skillnad på då och nu

Sara Paretsky är en av föregångarna bland de nu så ofta förekommande kvinnliga deckarförfattarna. Hon skriver i en ganska manlig tradition och hennes kvinnliga deckare V.i. Warshawski är precis lika otroligt smart och tuff (och snygg) som sina manliga kollegor i andra författares böcker. Paretsky är alltid noga med att ta in sociala och politiska frågor i sina deckare och den här senaste romanen ”Svartlistad” är inget undantag. Läs mer

Mellan lättsamt och allvarsamt

Nummer 1-2 (2006) av den göteborgsbaserade tidskriften Fantasin har konstruktion som tema. Mycket har skrivits och mycket skulle kunna skrivas om konstruktion; redaktionens inledning beskriver konstruktionen, eller snarare dekonstruktionen, i detta nummer som ”att rycka fernissan av könet, rummet, litteraturen, medelklassen”. Följer härpå – i Fantasin, som ändå kallar sig litterär kulturtidskrift – djuplodande analyser, debattartiklar eller referensfyllda essäer? Nej. Gör det mig som läsare besviken, snuvad på konfettin? Nej, inte det heller; här konstrueras och dekonstrueras text, kön och klass på andra sätt, på Fantasins sätt. Redaktionen menar att ”en kulturtidskrift kan vara annat än tunga textblock, gamla gubbar och exkluderande referenser” (se Fantasins hemsida). Läs mer

Essäer om arbetarförfattare nu och då

Om författare med rötter i arbetarklassen handlar denna essäbok. Om hur de på olika sätt angripit samhällsproblemen – antingen via identifikation med sin klass, eller – i andra fall – genom att ta språnget över klassgränserna. Läs mer