Ett tag hade vi en bild ur en gammal toalettpappersreklam på min badrumsdörr. Den föreställer en glatt leende kvinna som staplar toarullar på varandra ur ett storpack. Bilden, som jag mindes från min barndom, var försedd med texten ”Är hon fortfarande lika lycklig?” Naturligtvis var den signerad Stenmark. Läs mer
Så har då Ansvarskommitténs slutbetänkande kommit om hur samhällsorganisationen ska se ut framöver. Budet är att inrätta sex till nio direktvalda regionkommuner som ska ersätta dagens 21 landsting. Dessa ska, förutom att få ansvaret för hälso- och sjukvården, också ha ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt. Läs mer
Ibland blir man bara förbannad när man plockar upp en bok. Men samtidigt som ”Könsbalans – så jobbar du jämställt” påminner mig om alla frustrerande orättvisor som finns på vår präktiga Svenska arbetsmarknad innehåller den också hopp och inspiration. När jag vänt sista sidan har ilskan i mig omvandlas till jävlar anamma och funderingar kring jämställdheten på min egen arbetsplats. Läs mer
Dr Guillaume Alberto Wladimiro Miro Alessandro Apollinaire Kostrowitsky tillhörde det absoluta påssjuka avantgardet Paris hemmahörig för ett knappt hundra år sedan. Han skadades allvarligt med granatsplitter i huvudet efter en cestrosphendoneisk granat i första världskriget tyskuppfinningar av, lyckades överleva halvt det svårt, men satte snart klippingen till i efterföljande pandemien spanska påsjukan, nästan fyrtio år han då. Läs mer
Det är en spännande idé som Cilla Naumann sätter i verket när hon skriver en roman där huvudpersonen endast förekommer sådan som hon upplevs av några av sina närmaste. En väninna, en make en far och ett barn. Genom detta får läsaren också en suggestiv påminnelse om hur osäker den verklighetsbild är som man för det mesta helt oreflekterat går omkring med. Läs mer
Vägen från grymtanden och skrik till ett språk med grammatik var väldigt lång. Men när vi väl kom dit fanns det inget som kunde stoppa människan från att bli världens härskare genom detta unika redskap som språket är. Läs mer
I boken inledning tas vi till den viktigaste spelplatsen. Sommarhuset i Blekinge där vännerna brukar träffas. Och eftersom vi ännu inte fått veta vad som hänt så möter vi bara resultatet av berättelsens trådar. Det här är historien om fem vänner för livet som inte riktigt kan leva utan varandra men inte heller med. Läs mer
Det var med stort intresse jag slängde mig in i Lars Karlanders bok ”Tro dem inte!! Vår tids myter och hur du genomskådar dem”. Det här var den första boken om ämnet jag har sett på länge, medan det producerades ganska många böcker och skrifter på samma tema under 70-talet. Författaren, som är fysiker, datakonsult och skribent, enligt baksidestexten, har förvisso rätt i att vi bör betvivla mycket av det vi matas med i massmedia. Läs mer
En faster, en ung flicka i behov av skydd. En man, minst en – kanske flera.
En dysfunktionell familj. Ett upplägg som känns som någonting man sett förut.
Den produktiva författaren Joyce Carol Oates har flera identiteter. Lauren Kelly är en av dem.
Läs mer
Sammy Barlach flummar utan vidare stadga runt i sitt torftiga liv, han känner sig ensam och söker vänner genom att gå med på nyfunna bekantas småkriminella krav. Ett klumpigt ge-nomfört inbrott leder till ett möte med ett udda syskonpar, den flammande röda Jamalee och hennes vackre bror Jason. Hon längtar ut till det riktiga livet, medan brodern inte verkar vara särskilt mycket annat än just vacker. De bor i hålan West Table vid Ozarkbergen i Missouri, där också modern, Bev, lever som någonslags hobbyhora. Det handlar om White Trash, i en skildring om självgnällande underklasslosers. Läs mer