Krönika i Alba-TV

Sven-Eric Liedman är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i Göteborg. Han har skrivit ett flertal böcker. Den senaste är Hets! – En bok om skolan. Han är ofta inbjuden att tala om den i olika sammanhang. Tanken är att han ska återkomma som krönikör i varannat nummer under året. Läs mer

Hållbar utveckling kräver kunskap om naturen

När jag har lyssnat till Bengt Göransson inser jag att jag är divergent. Jag hoppar lite hit och dit och har nog lite av konstnärssjäl i mig. Våren är rätt årstid för det, nu händer så otroligt mycket. Alla fåglar och insekter får mig att titta hit och dit, känner dofter, hör saker. Det känns i kroppen. Läs mer

Folkbildningens viktiga utmaningar

Det är en välkänd tanke att demokrati kräver bildade medborgare. Demokrati är dock inte givet en gång för alla, utan måste ständigt reproduceras. Om vi inte gör det finns risken att demokratin går förlorad. Vi behöver också medborgare som engagerar sig i demokratiska frågor. Men ett sådant engagemang är inte heller givet utan vi måste alla fostras in i ett sådant aktivt medborgarskap. Läs mer

Utvecklingsroman i serieform

Banglatown är en roman (inte en sann historia, det står i början) om en 23 årig svensk tjej som flyttar till östra London, Banglatown, för att studera psykologi. Hon flyttar sedan vidare i London från det ena boendet till det andra. Hennes pojkvän kommer över, det går åt skogen, det supes lite, det knarkas lite. Banglatown är en klassisk utvecklingsroman – som serie. Läs mer

Har folkbildningen blivit en dinosaurie?

Jag skulle vilja börja med att berätta om ett möte i tunnelbanan när jag var minister och åkte hem från Gamla Stan mot Hökarängen där jag bor. En man kommer fram till mig och frågar om jag är kulturminister. Bor du där ute, frågade han, och jag svarade ja. Läs mer

Folkbildningens väg till global bildning

Den nordiska folkbildningen ser olika ut i de nordiska länderna. Den bygger på olika nationella traditioner och olika former av inflytanden ifrån andra länder, till en början mest från tysk kultur. Grundtvigs främsta inspiratör var Gottfried Herder, en av romantikens förgrundsgestalter. Här är nationen genom gemensamt språk och kultur den centrala enheten för skapandet av folklig bildning, folket sett som bärare av det sant nationella. Läs mer

Läkemedel som slår tillbaka

På 1950-talet berättade vår fröken för oss om hur människor, som levde för flera hundra år sen, trodde på alla möjliga farliga väsen, troll, häxor, huldror och hur man trodde att sjukdomar orsakades av onda dunster. ”Och tänk”, tillade hon, ”så bra vi har det som lever i en modern tid och inte behöver vara rädda för allt möjligt för att vi har kunskaper idag”. Läs mer

Stort drama i krigets skugga

Påfallande många av de romaner som räknas till världslitteraturens bästa är inte alls helgjutna litterära verk utan har uppenbara brister i t.ex karaktärsteckning och komposition. Det slut på Röda rummet som Strindberg yxade till är verkligen visset, och den kanske mest intensiva och mångfacetterade roman som skrivits, Dostojevskijs Brott och straff, är ibland ganska så knagglig i både språk och struktur. Läs mer

Naturligt att skolan förändras

Skolvärlden befinner sig i ett förändringstillstånd. Den är en stor och komplex arbetsplats som kräver tvärvetenskapligt och ämnesöverskridande arbete, kommunikation och dialog. Läs mer

Gentestningens moraliska dilemma

Huntingtons sjukdom (förr danssjuka) är dominant ärftlig med skada i en enda gen. Risken att få den är 50 procent om ena föräldern har den. Vid de stora folksjukdomarna är ärftlighetens betydelse mycket mer relativ. Läs mer