Vem ska bestämma om regional kunskapsutveckling?

Just nu kokar det friskt ute i de svenska regionerna. Vågorna märks också på den nationella nivån och emellanåt även ute på de lokala arenorna. Stor uppmärksamhet har exempelvis den nationella debatten kring moderaternas många utspel fått. Samma sak gäller medias spekulationer kring vad regeringens processledare Jan-Åke Björklund egentligen gjort då han besökt samtliga län för att prata regioner och regionalisering. Från lokalt håll har enskilda debattörer ställt sig frågande inför hur det ska gå med de mindre sjukhusen och det demokratiska inflytandet när avstånden till beslutsfattarna riskerar bli längre. Läs mer

Mina brutna språk

Som 6 åring började jag skolan och fick lära mig skriva och läsa på persiska. Persiskan var inte det språk som jag hade lärt mig av min mor. Det var förstås inte en lätt uppgift, men med tiden lärde jag mig persiskan som om det vore mitt modersmål. Inlärningen av persiskan skedde spänningslöst och parallellt med inlärningen av mitt modersmål. De förstärkte varandra. Läs mer

Språkliga förskjutningar följer makten

Min farmor, som var född i slutet på 1800 talet hade ett orangeri, det kallades aldrig för något annat och var ett svårt ord för barn och jungfrur att lära. Läs mer

Några myter om tvåspråkighet

Sverige som flerspråkigt land blev en valfråga. En långsiktig språkpolitik kräver till en början att vi gör oss av med vanföreställningar om mångspråkighet. De 200 modersmålen i Sverige är en stor tillgång för både individer och samhälle. Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska språknämnden, avlivar några myter. Läs mer

Skolan behöver ett humanare tänkande

I dagarna har Carin Mannheimers TV-serie Lära för livet premiär på dvd. När den visades i TV för drygt trettio år sedan skapade den en enorm debatt. För oss högstadieelever var serien som en spegelbild av vår egen vardag, och för lärare och skolpersonal en inkännande skildring av deras arbetsplats. För politikerna var den ett knytnävsslag i ansiktet. Läs mer

Ett piller söker sin sjukdom

Boken handlar om SSRI-preparatens segertåg över världen, medlen som ibland kallas ”antidepressiva”, ibland ”lyckopiller”. Läs mer

Ett myller av människor och outsagda misstankar

Två systrar, ett märkligt dödsfall i det förflutna och människors svårigheter att tala med varandra. Det är den kort, korta sammanfattningen av Ruth Rendells senaste. Ruth Rendell är en av de klassiska kriminalromanernas grand old ladys vid det här laget. Mest känd kanske för tjugotalet deckare om kommissarie Wexford, av vilka flera filmats för tv. Men hon har även skrivit annat, thrillers eller spänningsromaner dels under pseudonymen Barbara Vine och dels i eget namn. Läs mer

Intressant men frustrerande

Jag suckar i frustration, slår ihop boken men tar upp den igen, irritationsväser till min sambo (som får leva med både mig och boken) att han måste höra det här och läser citat som morrar mot mina egna åsikter, känslor och fördomar. För mig, som vänstervriden ung feminist, är Champagneflickan en ganska provocerande bok. Det är krig i mig i läsfåtöljen. Så jag antar att boken lyckats beröra. Läs mer

Text med hög densitet

”Ur motsägelsen uppstår civilisationen, och motsägelsen uppstår med den.”

”Kulturen konstruerar det vilda djuret, och tämjer det.”

”Kulturen konstruerar den kvinnliga sexualiteten, och förnekar den.”

”Pornografi är sinnesförnimmelse befriad från sinnlighet. Ögat som sexualorgan: penetrerar utan att låta sig vidröras. I detta är pornografin en kraftfull iscensättning av västerländsk sepa-rationsmytologi, av en kulturell ideologi av oberoende och distans. Upplevelse inte som del-tagande utan som konsumtion.” Läs mer

Bortslarvat ämne

Sekten är en debutroman. En debut kring ett intressant ämne och som dessutom fått rekommendationer från en betydligt mer erfarna kollegor, nämligen Elizabeth George och Stephen King.
Det är alltså med viss förväntan som jag sätter mig att läsa den. Läs mer