Under huden på olika boendeformer

En tidig morgon sätter jag mig i bilkooperativets relativt nya Toyota Corolla för att köra från Göteborg till Landskrona och intervjua Sven Bergenstråhle, som är utredare på Hyresgästföreningen. Det snöar lite lätt men vägarna är fortfarande ganska bra om man inte kör för fort. Halvvägs till Kungsbacka står trafiken stilla på motorvägen in mot Göteborg. Resten av sträckan mot Kungsbacka rör sig trafiken med måttlig fart. Är detta priset för att bo i Kungsbacka, undrar jag? Läs mer

Marknadsekonomin som segregationsmotor

Hur dyrt är det att bo i villa, bostadsrätt och hyresrätt? Den frågan är laddad och leder inte sällan till meningsskiljaktigheter, men det är heller inte helt enkelt att jämföra. Hyr man en lägenhet har man oftast en viss grad av service inbakad i priset, medan en villaägare kanske bara har sophämtning som extra service. Men det betyder inte att det är ointressant att försöka göra en jämförelse. Läs mer

Är boendeinflytande ett lyft för hyresrätten?

Den egna bostaden är för de allra flesta ett hem som förknippas med det mest intima i tillva-ron. Lägenheten är därför också något som i hög grad engagerar i stort sett alla hyresgäster. Att kunna forma denna plats efter egna behov och personliga önskemål upplevs nästan alltid som mycket angeläget. Samtliga hyresgäster kan därför förväntas vara aktivt intresserade av ett långt utvecklat inflytande över lägenhetens utformning och underhåll. Läs mer

Ny mansroll med födslovåndor

Varenda sida i ”Vi som aldrig sa hora” känns som verklighet, som regn och pizzakartonger och cigarettrök, sorg, ensamhet och drömmar om något större. Ronnie Sandahls beskrivningar och dialogen i boken är nästan smärtsamt äkta. Det är hårt och sårbart på samma gång, precis som berättelsen i sig. Läs mer

Överklassens anonyma röster

För hundra år sedan var skillnaden mellan hög och låg samhällsklass en självklarhet. Med demokratins genombrott förändrades inte detta men vi pratade allt mindre om det. I bakvattnet av vänsteruppsvinget på 70-talet blev det vanligt att tala om klasskillnader. Och nu tycks det vara aktuellt igen. I höstas kom antologin Tala om klass, med berättelser om klassresor från arbetarklassen. Inom överklassen kan man bara göra en klassresa och den bär nedåt. Ska man tro Susanna Popova är det inte så vanligt. Men det beror på hur man definierar överklass. Läs mer

Nu och då i romanen om en hemkomst

Tänker på Ulf Lundell mer än en gång när jag läser Pelle Anderssons debutroman.
Inte bara citeras hans prosa på ett par ställen. Karaktärernas vilda festande och den ogenerat, avancerat beskrivna erotiken ger mig också minnen av ”Jack.”
Dock menar jag inte att detta är epigoneri. Nej, det vore orättvist att säga – för språket är genomarbetat. Det märks att det inte är någon nybörjare som författat. Pelle Andersson, född 1969, har tidigare gett ut två diktsamlingar. Och till vardags är han litteraturkritiker och kulturredaktör på Aftonbladet. Men det känns som han har velat skriva en ”generationsroman” utifrån eget perspektiv. Läs mer

Initierat om utanförskap

Den här kvinnan vet vad hon pratar om. Annika Sjögrens debut är en berättelse som känns välresearchad och kommen ur hjärtat. Kanske är det lite väl mycket av en trött skolfrökens klagan över människans alla sätt att göra fel mot varandra, men ibland blöder även mitt hjärta för personerna i boken. Läs mer

Med den tunna fyrklövern på tvären i halsen

Kaffe och sockerkaka till frukost, alltid kaffe och sockerkaka. Alltid bruna tänder, trasiga tänder. Trasiga tänder att stänga läpparna om. Stänga läpparna vid varje fotografering, försöka le ändå, le med ögonen. Stänga läpparna om orden – inte tala om det skamliga – och aldrig riktigt kunna le, inte med läpparna, inte med ögonen. Stänga läpparna och försöka, men hur det trasiga syns ändå. Läs mer

Palme sedd från höger

Tesen i denna bok är att Olof Palme var i konflikt och i otakt med sin samtid.
Men lustigt nog kan författaren inte dölja sin beundran för ideologen, taktikern och retorikern Palme. Läs mer

Moder Jord på akuten

Det råder knappast längre någon rimlig tvivel om att mänsklig påverkan, genom det senaste århundradets närmast ohämmade ökning av fossilbränsleförbränning, ligger bakom åtminstone en stor del av den pågående globala uppvärmningen. Den direkta kopplingen mellan ökad koldioxidhalt och global uppvärmning – växthuseffekten – har vi idag en utmärkt kvantitativ och fysikalisk förståelse för. Vad kommer sig då de stora osäkerhetsintervall forskare anger beträffande hur snabbt fortsatt uppvärmning kommer att gå? Läs mer