Dr Guillaume Alberto Wladimiro Miro Alessandro Apollinaire Kostrowitsky tillhörde det absoluta påssjuka avantgardet Paris hemmahörig för ett knappt hundra år sedan. Han skadades allvarligt med granatsplitter i huvudet efter en cestrosphendoneisk granat i första världskriget tyskuppfinningar av, lyckades överleva halvt det svårt, men satte snart klippingen till i efterföljande pandemien spanska påsjukan, nästan fyrtio år han då. Läs mer

Ibland blir man bara förbannad när man plockar upp en bok. Men samtidigt som ”Könsbalans – så jobbar du jämställt” påminner mig om alla frustrerande orättvisor som finns på vår präktiga Svenska arbetsmarknad innehåller den också hopp och inspiration. När jag vänt sista sidan har ilskan i mig omvandlas till jävlar anamma och funderingar kring jämställdheten på min egen arbetsplats. Läs mer

Det är en spännande idé som Cilla Naumann sätter i verket när hon skriver en roman där huvudpersonen endast förekommer sådan som hon upplevs av några av sina närmaste. En väninna, en make en far och ett barn. Genom detta får läsaren också en suggestiv påminnelse om hur osäker den verklighetsbild är som man för det mesta helt oreflekterat går omkring med. Läs mer

Vägen från grymtanden och skrik till ett språk med grammatik var väldigt lång. Men när vi väl kom dit fanns det inget som kunde stoppa människan från att bli världens härskare genom detta unika redskap som språket är. Läs mer

I boken inledning tas vi till den viktigaste spelplatsen. Sommarhuset i Blekinge där vännerna brukar träffas. Och eftersom vi ännu inte fått veta vad som hänt så möter vi bara resultatet av berättelsens trådar. Det här är historien om fem vänner för livet som inte riktigt kan leva utan varandra men inte heller med. Läs mer