Skänk mig snarast sonsöner
Den tyske dramatikern Thomas Jonigks pjäs Skänk mig snarast sonsöner spelas på Nya Studion som en hektisk, tragiskt absurd fars. Men det är förstås de realistiska bitonerna som gör den drabbande och tänkvärd. Läs mer
Nyheter i våra hjärtan
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan nyhetsmedier. De flesta människor skulle känna sig isolerade och utanför samhället om de inte tog del av nyheter om åtminstone de stora världshändelserna. Jordbävningen och tsunamin utanför japans kust våren 2011 och den därpå följande kärnkraftsolyckan i Fukushima är ett exempel på en händelse som relativt få människor torde ha missat. Läs mer
Noggrann analys av nine eleven
Gunnar Wall har kartlagt det mesta runt terrorattacken för tio år sedan. Han tar upp ett delvis okänt internationellt maktspel som förklarar vad som hände före, under och efter 11 september.
Mest remarkabelt är nog att det existerade mycket tydliga signaler om att flygkapningarna och attentaten skulle äga rum. Några försökte förhindra det, men andra hade, som det verkar, mer att vinna på att blunda för det.
Läs mer
Sociala medier och politiskt engagemang
I mediedebatten har de så kallade sociala medierna fått stort utrymme på senare tid. I rapporteringen om revolutionerna i Nordafrika under våren 2011 har man diskuterat vilken roll sociala medier har haft för att mobilisera befolkningen. Även i Sverige har effekten av sociala medier på samhällsengagemanget debatterats, inte minst i samband med riksdagsvalet 2010. Leder det faktum att så många svenskar använder tjänster som Facebook till att de också uttrycker sina politiska åsikter på ett annat sätt? Kan man tala om ett förändrat engagemang? Läs mer
Krönika i Alba-TV
Sven-Eric Liedman är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i Göteborg. Han har skrivit ett flertal böcker. Den senaste är Hets! – En bok om skolan. Han är ofta inbjuden att tala om den i olika sammanhang. Sven-Eric återkommer som krönikör ytterligare en gång under året. Läs mer
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen
Att göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför lanseringen av olika produkter, dvs innan de ens kommit ut på marknaden och det är alltför många faktorer att ta hänsyn till för att det ska vara möjligt att förutspå hur framtiden kommer att te sig. Ett tydligt exempel är lanseringen av mobiltelefoner, där forskare främst såg dess potential för räddningspersonal, vilket var en mycket rimlig bedömning eftersom man tänkte sig att dess främsta funktion var att användas som just telefon. Att den skulle få den spridning och de användningsområden som den har fått kunde ingen försäga vid dess lansering (se t.ex. Carey & Elton, 2010). Men man kan naturligtvis göra förutsägelser också för produkter som redan finns på marknaden och fundera i termer av hur deras fortsatta liv kommer att gestalta sig. Ekonomer gör ofta det. Det är också vad vi avser att göra här. Läs mer
Yahia Yaïch amnesia
Plötsligt hyschar folk i salen. Jag fattar först inte varför. Lamporna har ännu inte släckts och scenen är helt tom – svart, djup, mörk. Sedan ser jag dem: män i svarta kostymer och vita skjortor, och sobert klädda kvinnor – också de i svart. De har ljudlöst uppenbarats på båda sidor om oss. I en lång rad skymmer de utgången. De låter blickarna svepa över oss i publiken – ler oroväckande förföriskt mot oss. Det är alldeles tyst i salen när de svepande rör sig fram mot scenen och ställer sig på led framför den med ryggarna mot oss. De stirrar in i mörkret som om de ser något där som vi inte ser – något fascinerande, en betydande händelse… Kanske ser de revolten som snart kommer att ske. De vänder sig om och riktar återigen sina gåtfulla leenden mot oss innan de glider upp på scenen. Läs mer
Kvällspress i gamla och nya tappningar
Den lösnummersålda kvällstidningen Aftonbladet startades år 1830 av Lars Johan Hierta, och fick ordentlig konkurrens först år 1944 när Albert Bonnier Jr., Ivar Harrie och Carl-Adam Nycop grundade Expressen. Sex år senare hade Expressen lyckats gå om Aftonbladet i upplaga. Läs mer
Radio mot strömmen
Det digitala medielandskapet har parallellt med att individualisera massan fört in publiken i en tredje fas – nätverkssamhället (Castells, 1997). Från massa till individualiserad till sammankopplad i nätverk, eller för att vara precis: individualiserad och samtidigt sammankopplad (Bjur, 2011b). De nya tekniska möjligheterna att individualisera medieanvändning – och därmed göra den personlig – har samtidigt tekniskt sammanlänkat publiken – och därmed skapat en ny grund för re-socialisering (Klym & Montpetit, 2008). Läs mer
Design, upplevelser och kulturarv kan bli regionala näringar
Under det senaste decenniet har upplevelser och kultur fått allt större uppmärksamhet i den ekonomiska politiken på alla nivåer. Politiken håller på att omformas inom EU, inte minst synligt i grönboken 2010, i samnordiskt initiativ genom KreaNord och nationellt med Kulturrådets och Näringsdepartementets föreslagna omprioriteringar. En offensiv politik för kulturella och kreativa näringar förutsätter en sammanhållen infrastruktur för att identifiera, utveckla och stödja framtida näringar. Kulturen är en frukt av och uppmuntrar människors kreativitet och underlättar därmed förnyelse. Läs mer