Det är som ett modernistiskt konstverk. Utan hänsyn till kronologi eller tydlig berättarstruktur duttas iscensatta texter om ett århundrade upp på scenen där färgerna utgörs av ett dussin skådespelare, musik och rekvisita. Vad som numera får mig till teater i Stockholm är ett nytt oförutsägbart verk av teaterchefen själv, göteborgaren Mattias Andersson. Läs mer
Det handlar om tre kvinnliga kulturpersonligheter och det de har gemensamt är, att de alla var före sin tid och som en följd därav – ensamma.
Det är författaren Agnes von Krusenstjerna, målaren Sigrid Hjertén och författaren, tillika nobelpristagaren Nelly Sachs. De är sammanförda i en mycket vackert koreograferad föreställning där de på var sina passionerade sätt för fram sina – man kan inte kalla det annat – tillstånd. Läs mer
Bra idé. Roligt men knapphändigt utförd. Dessutom provokativ. Men vad hände med sanningen? Med högt tonläge och andlös energi inbjuder Regionteater Västs dansare till en lekfull, snabbspolad lektion om dansens historia från A till Ö. Som berättare en gedigen komedienne, Josefine Koskinen, som får hålla högt tempo för att klara uppgiften på 45 minuter med fyra dansare som objekt. Läs mer
Enastående dansare får drömspelet att lätta och sorglustigt blottlägga sökandet efter svaret på livsgåtorna i all sin inkonsekvens. Örjan Anderssons och Magnus Lindmans version av Strindbergs älsklingsdrama blir till en inte endast vemodig och vacker utan också rolig blandform av dans och teater. Läs mer
Ett sällsynt starkt minne jag har från mina studieår vid Schaubühne am Halleschen Ufer i Berlin på 1970-talet är av de människor, inte sällan kvinnor, som var starkt traumatiserade av det öde deras föräldrar rönt i ett Tyskland som gått från utopisk socialism i det nationella medvetandet till råast tänkbara diktatur, nazismen. Läs mer
Det artar sig till en tumultartad uppgörelse mellan medeltida hjältelegend och sentida trädkramare när Backa Teater ger sig i kast med den mytomspunne figuren Robin Hood. Med humor, fantasi och bra musik blir det en liten lektion både i sånt som pengahantering och om vem som egentligen ska anklagas när skog avverkas. Läs mer
Det blir många trådar och personer att hålla reda på när historien om Mary Shelleys värld ska berättas på Göteborgs stadsteater. Det handlar om tidigt 1800-tal, fri kärlek, barnsängsdöd, självmord, kvinnans frigörelsesträvan men oväntat lite om hennes skrivalster, främst romanen Frankenstein, som gjort henne känd. Desto mer svävar hennes mor, feministikonen Mary Wollstonecrafts ande över föreställningen. Läs mer
Ett överflöd av allt har det blivit, när Göteborgsoperan riggat för musikalen Wicked. Framför allt har den utgjort plattform för ett nytt stjärnskott i genren. 23-åriga Feline Andersson är en formidabel fullträff till rollen som Elphaba, den gröna ”onda” häxan. Att spränga gränser och vända upp och ner på begreppen ondska och godhet är substansen i denna sagoaktiga och politiskt intriganta historia om vänskap och kärlek. Läs mer
”Tycker inte om ris, stark mat och röror” kan vara ett i sammanhanget oväntat sätt att identifiera sig, enligt Regionteater Västs senaste föreställning Admas. Den är skapad för elever på mellanstadiet att spelas i klassrum, dimensionerad därefter och tar itu med frågor som rör ett barns ursprung, kopplad till adoption.
Det har blivit till en fartig föreställning full av humor, färg, form och fantasi, väcker förstås frågor för fortsatta samtal i klassrummet. Läs mer
