Folkteaterns uppsättning av Norénpjäsen Fragmente ingår i ett europeiskt teatersamarbete, för att skapa en ny levande samtidsrepertoar. Och ändå handlar den om Göteborg. Därför reagerar jag först häftigt på det massiva elände som framställs: “Är detta verkligen vår stad?! Kan det vara så illa här?!!” Läs mer
Backateaterns nya pjäs handlar om droger. Den påhittiga människan söker alltid efter sådant som kan stimulera henne; inga ansträngningar är därvidlag för stora. Jag tror att det är den polska författaren Stanislaus Lem som påpekat vilka mödor som krävdes för att hitta ett så pass harmlöst stimulantia som tobak. Läs mer
I fredags begick Stadsteatern premiär på Kristina Lugns pjäs Rut och Ragnar och därmed har fru teaterchefskan inga bekymmer för Studions ekonomi under kommande halva spelår (förmodligen hela om hon så skulle önska.) Fast det känns inte som någon sport, att förevisa två publikfavoriter som Gerd Hegnell och Sven Wollter i ett timslångt kärleksmöte. Läs mer
Teaterfestivalen som en chans för göteborgare med det rätta intresset att få en glimt av det som händer i teatervärlden utanför portarna, vad blev den av? Det berättas för övrigt att när Storan byggdes på 1800-talet tyckte göteborgarna att en låg för långt från stan, på andra sidan vallgraven. Läs mer
Under den just pågående Dans- och teaterfestivalen hade man i går kommit fram till programpunkten ”Samtal om framtidens teatersamtal”. Inte för att jag känner mig speciellt kallad av den rubriken. Vi fick höra att Sveriges Teaterkritikers Förening har gjort en enkät bland medlemmarna och att de äldsta bland dem var födda 1929. Tack för dansen får man lust att säga. Läs mer