Pontus Stenshälls uppsättning av Utvandrarna på Göteborgs stadsteater genomsyras av en sorts folkloristisk lekfullhet, vars form rättar in sig i en scenisk berättartradition som då och då förlorar sig i ren buskis. Till skillnad från tidigare verk för film och scen av Vilhelm Mobergs utvandrarserie berättas här bara första delen fram till ankomsten till Amerika. Läs mer
En familjeteater (mor och far och tre vuxna döttrar från tid till annan spridda över världen) i Jylland som heter Åsen har under namnet Institut for Folkeligt Teater sedan 1989 varje pingst delat ut Håbets pris/Hoppets Pris (sedan 2008 växelvis med Dell’ Arte International i Californien) bestående av en skulptur av Århus-konstnären Klaus Tams, till förtjänstfulla scenkonstnärer, sångare, dansare mm. I år gick priset till Henrik Hartmann & C:ntact, en konstellation som existerat sedan 2004. Gruppen utmärker sig genom en personlig berättarkonst som med utgångspunkt i konfliktfyllda situationer av ensamhet och främlingskap genom berättelsens kitt – kort sagt genom att dela med sig av sina erfarenheter – vill komma verkligheten närmre och få människorna att lära känna och förstå varandra. Läs mer
Raffinemang är det första ordet som faller en in under föreställningen Blind Boi Diaries. Förfining in i minsta detalj i en självbiografisk berättelse om hur synfältet gradvis begränsas på grund av ärftliga faktorer som går från mor till son. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga, att verket därefter växer steg för steg, det är ju en dansföreställning, visar hur individen Sindri Runudde, dansaren, gradvis tar sig ut ur the blur som han beskriver sig omgiven av. I en skildring som till sist upphäver samma begränsning den tog sin början i. Läs mer
Den föreställning som nu gått upp på Göteborgs Stadsteater, Jihadisten, kan få stor betydelse för unga människors ställningstaganden i framtiden, därför är den berömvärd. Den kan komma att bidra till fördjupad förståelse för alla de problematiker de senare årens invandring väcker på ett sätt så att vi kan gå en, inte fördomsfull, men vidsynt, atmosfär till mötes. Läs mer
Vi får veta att det tar 5114 dagar att bli fjorton år och vi får veta hur åtta Backa-skådespelare såg ut, hade det och hade för sig att livet gick ut på mm mm, det är minst sagt underhållande! Det är som alltid på Backa: rörligt, intimt i samvaro med spelare som känner varandra utan och innan och interagerar i frihet. Läs mer
”Dans speglar det samhälle i vilket det existerar” konstateras i Göteborgsoperans program till senaste dansverket, Iconoclasm. Det utgörs av två nyskapade verk som båda speglar samtidens tankegods – ekumenins backlash, dystopiska visioner och människans rädslor. Men framför allt uppvisar Iconoclasm en dansensemble i världsklass – igen. Läs mer
