Göteborgs Stadsteater med Backa Teater bjuder på var sin godbit när det gäller den komplexa frågan vad det är att vara människa. Med strålande fräscht skådespeleri och fantasirik regi landar såväl sagan ”Pinocchio” som en snabbspolad ”Teorier om Människan” inför julen likt fullvärdigt teatergodis, som både triggar till skratt och reflektion. Läs mer
Verket inleds med en musikaliskt kraftfull masscen av firande invånare på ön Cypern. Ett sjöslag är vunnet och hjälten Otello är i antågande, oskadd ur stormen. Ett fylleslag utbryter. Snart vänds dock allt till ett eskalerande avunds- och svartsjukedrama med ett för Shakespeares tragedier typiskt alla-dör-på slutet-slut. Men först en av operavärldens mest hyllade kärleksduetter, fint framtonad av Michael Weinius och Julia Sporsén som Otello och hans hustru Desdemona, ensamma under natthimlen. Därefter går det undan! Läs mer
Numera har det väl inte undgått någon, att Lars Noréns uppväxt var allt annat än lugn och harmonisk. Dysfunktionell kallar man numera en sådan icke-gemenskap, som visserligen inte leder till lycka men inte desto mindre inspirerat till ett antal konstverk som demonstrerar det drama några tvingas växa upp i. Som jag vill minnas Claes Wahlin skrev i Aftonbladet om hans dramakonst: han har skapat ett antikt torg, där allt finns att beskåda, en scen, som också är vår egen, eller kan visa sig vara det,en scen som i det här fallet gör oss alla till atenare av i dag, medborgare i staten. Läs mer
Det handlar om djärva bearbetningar och teater i det intima formatet. Två föreställningar att hinna fånga mot slutet av spelperioderna och samtidigt insupa känslan av ett teaterkollektiv som envist klamrar sig fast i en rivningshotad byggnad utmed ”Teaterstråket” mellan Järntorget och Masthuggstorget. Ungefär som hela det svenska kulturlivet nu kämpar för sin fortlevnad i gott sällskap med demokratin. Läs mer
Jodå, den håller fortfarande eller ska man säga: Igen!, nobelpristagaren Dario Fos politiska fars från 1970-talets mitt om hur tidens ekonomiska kris i hans hemland Italien drabbade breda folklager med rejält höjda boende- och livsmedelspriser. Nu slår Göteborgs Stadsteater ett slag för en avgiftsfri kultur genom att sätta upp pjäsen på nytt mot valfri avgift från 0 till 500. Biljetterna tog snart slut och fredagens premiär bjöd på skrattfest av en drömbesättning. Och tajmingen av pjäsvalet är inte fel. Läs mer
Det är en sann gåva till Göteborgsoperans danspublik att återkomma med Kenneth Kvarnströms tekniskt fantasirika, roliga och luftiga dansverk 12 songs med sångerskan Ane Brun och dirigenten Hans Ek. Att därtill få ännu ett nytt verk, ima, av koreografen Sharon Eyal blir sammantaget till en mäktig upplevelse av den samtida danskonstens oanade möjligheter och konstnärliga rikedom. Läs mer
Att ändra en pjästitel från tyskans Abgrund till Skål för livet kan tolkas som att svensk 90-talsgeneration skulle vara ytligare, lättare vänder blad och går vidare. Vid en kommande festival i Reims får samma pjäs titeln No words. Så nog tycks här fritt fram för tolkningar av Göteborgs Stadsteaters smått förbryllande medelklassporträtt. Först när händelserna landar i en biblisk kontext bränner det till. Läs mer
