Korridoren – en ny typ av regioner i Europa
Begreppet regionernas Europa etablerades under 90-talet som ett svar på behovet av att förankra EU hos medborgarna och ett svar på frågan om nationalstatens förändrade roll. Läs mer
Fotboll, politik och taktik
Efter en sommar med både fotbolls-VM och valupptakt blir det ganska tydligt hur det demokratiska system vi har i Sverige fungerar precis som reglerna i fotboll. De inblandade partierna (eller lagen) känner till förutsättningarna och anpassar sina strategier efter det. Att få så många röster (eller göra så många mål) som möjligt, och i slutändan vinna, är det gemensamma målet. När man en gång har slagit fast de grundläggande reglerna så påverkar det hur alla inblandade aktörer agerar. Och förändringar i reglerna får konsekvenser för både spelsätt och resultat. Läs mer
Nationell kollision i Norden
Västsverige och Skåne har en sak gemensamt: De är gränsregioner och därmed viktiga för kunskapsöverföringen till och från utlandet, portar för handel och kontakter med omvärlden. Ändå ägnas de minimalt intresse på nationell nivå. Läs mer
Statlig eller regional kultur?
Västra Götalandsregionen bildades 1998 och har sedan dess start sökt finna en egen form för att bedriva såväl sjukvård som annan verksamhet med regional anknytning. Redan från början beslöts i stor politisk enighet att kulturområdet skulle vara et av regionens kännetecken och utåt framstå som en vital del av hela regionens liv. Anslagen till kultursektorn har under åren ökat i snabbare takt än den totala ekonomin samtidigt som det kulturpolitiska området givits en mycket bred ram. Läs mer
Hur skall Sverige styras?
Hur skall Sverige styras? Hur många beslutsnivåer skall vi ha? Hur skall balansen se ut mellan stat och kommun? Utvecklas vårt land bättre med fler kommuner eller är lösningen färre kommuner? Skall vi rensa i den regionala röran och skapa geografiskt och befolkningsmässigt stora regioner? Eller skall staten ta ett större ansvar för den generella välfärden? Behövs verkligen 552 statliga myndigheter, som dessutom tycks bli fler och fler? Kräver EU-medlemskapet och globaliseringen en ny beslutsstruktur? Hur skall alla äldre kunna få vård i framtiden med den befolkningsutveckling vi kan se framöver? Läs mer
Sveket mot medborgarna
Den svenska ansvarskommitténs huvudsekreterare Mats Svegfors avslutade för en tid en konferens kring framtidens regioner med ett slutanförande som etsade sig fast i mitt minne. Budskapet var att regionfrågorna i en mening kan upplevas som oerhört angelägen bland de närmast sörjande. Men utifrån medborgarnas horisont så räknas ändå till sist slutresultatet. Läs mer
Hallands öde borde intressera många
Ingenstans har protesterna varit så kraftiga som i Halland, sedan förslaget om en ny regional indelning blev offentligt. Med nio stora regioner istället för 21 län kommer de flesta nuvarande län att försvinna, men varför är kritiken så massiv just i Halland? Läs mer
Provocerande utspel om självstyret i Finland
En eller två folkvalda och beskattande kommunala nivåer? När frågan ställs i Norden har frågeställaren vanligtvis en implicit utgångspunkt: Om någon av de existerande nivåerna ska stryka på foten är det den regionala som är mindre nödvändig. Finland står i den nordiska debatten som ett exempel på att en ennivåstruktur, där bara primärkommunerna har beskattningsrätt och folkvalda organ, kan klara av uppgifter som sjukvård, gymnasieutbildning och regional utvecklingspolitik. Det finns en regional nivå, men den byggs upp underifrån. Läs mer
”Den centrala frågan är hur välfärden ska organiseras”
Ansvarskommittén som är tillsatt av regeringen för att genomföra en översyn av den svenska samhällsorganisationen har utpekat regionfrågan och det regionala utvecklingsarbetet som en av sina viktigaste frågeställningar. Under tiden som kommittén arbetar växer debatten och regionaliseringen tar inte paus. I fler än hälften av landets län har lokala och regionala politiker tagit över ansvaret för den regionala utvecklingen inom de ramar som lagstiftningen f n medger. Läs mer
Regiontanken kämpar i motvind
Med regionförsöken har medborgarna fått chans att välja sina regionpolitiker. Men om man ska kunna göra ett rationellt val måste man veta vad man röstar på. Och frågan är hur mycket man som väljare får veta om regionen och de politiker som vill bli våra företrädare under en regional valrörelse. Mediernas roll är givetvis central. Det är via medierna som nästan alla människor får sin information om politik. Det är länge sedan medborgarna vallfärdade till Folkets park för att lyssna på valtal och se på valfilmer. Läs mer