Förra året var verkligen ett svenskt Europaår. Inte nog med att det var val till Europaparlamentet i juni, utan hela hösten var det Sverige som höll i EU:s ordförandeskapsklubba. Det blev dessutom ett ordförandeskapshalvår som kom att präglas av den långa processen för att försöka få Lissabonfördraget godkänt av alla medlemsstater, något som till sist lyckades och fördraget gäller därmed sedan den första december 2009. Läs mer
Vilka strategier använder sig dagens kulturinstitutioner av för att närma sig de politiska kraven? Hur går man tillväga för att visa på sin sociala relevans och för att försöka öka besöksstatistiken? En strategi kan hittas på Göteborgs Konsthall. Här har besökarna i utställningshallen tillgång till kompetent personal som fungerar både som bollplank och informationsbärare. Meningen är bland annat att fördjupa den enskildes konstupplevelse samtidigt som man vill avdramatisera mötet med samtidskonsten. Läs mer
Ett konstverk – en text, en bild, en låt, en pjäs eller vilken estetisk skapelse som helst – utgör alltid ett påstående. Även om konstnären inte har som avsikt att kommentera något, speglar verket en föreställning om samhället och världen. Enligt filosofen Jacques Rancière finns det ingen opolitisk konst. Däremot finns det konst som står utanför, som för in något nytt på scenen och ändrar sakernas tillstånd, medan annan konst upprätthåller den rådande maktordningen. Konsten talar på en sinnlig nivå. På ett annat sätt än det rationella argumenterandet erbjuder den frihet, fantasi och olydnad. Läs mer
Vad innebär ett rephus med 25 år på nacken i en stad där kultur och evenemang blivit del i kampen om var dagens rörliga och globaliserade kapital ska placeras?
Den gamla Gathenhielmska flickskolan i Majorna, en av Göteborgs gamla arbetarstadsdelar, kan vid första anblicken uppfattas som oansenlig för den oinvigde. Bara den Carlsbergssponsrade skylten med texten ”Musikens Hus” ovanför de grönmålade trädörrarna vid huvudentrén avslöjar att mycket har hänt här sedan huset byggdes 1850. För att upptäcka husets hemligheter från utsidan får man stanna till, och lyssna. Om man istället går vidare runt hörnet, nerför backen av den delen av gatan som i folkmun kallas ”hängmattan”, kommer man till cafét med samma namn och det är nog här de flesta finner sin väg in i Musikens Hus. Läs mer
Under 1970-talet var industriområdet Mölndals Kvarnby allmänt betraktat som en förfallen och nergången plats. Sedan medeltiden hade den dånande forsen utgjort navet i stadens tillverknings och hantverkstradition men i spåren av textilkris och produktionsförflyttningar stod den tidiga industrialismens vackra tegelbyggnader som mausoleum över en svunnen epok. Kvarnbyn var en skamfläck i 70-talets Mölndal men i andra delar av staden rådde febril aktivitet. Mölndals centrum och stadens miljonprogramsområden byggdes, Mölndals bro uppfördes och planer gjordes för att dra vägar genom Fässbergdalens rika odlingsjordar. Kvarnbyn, med dess omgivande träkåkar var hotat – här skulle motorleden dras. Men protester följde och Kvarnbyn fick trots allt bli kvar. Läs mer
På 1950-talet gick kor och hästar och betade på det berg som Frölunda kulturhus ligger på idag. Efterhand kom berget att bli tillhåll för traktens dagdrivare. Där satt de dag ut och dag in och för varje öl som tömdes, tillkom ytterligare en glasflaska på bergssluttningen. Av den anledningen började platsen snart kallas Glasberget. John Snis, arkitekten som skapade kulturhuset ritade det så att det skulle lysa likt en lanterna över Västra Frölunda, med andra ord lanternan på Glasberget. Läs mer
Jag fick en kalender till advent. Den har Betlehem som motiv. En perspektivbild där hela stan och till och med omgivningarna syns. Universitetet på sin kulle, det katolska kulturcentret med sitt röda tak, och Caritassjukhuset. Läs mer
För många av oss är populärvetenskapen en självklar del av vår vardag. Vi läser kanske populärvetenskapliga böcker eller tidskrifter, tittar på Kunskapskanalens dokumentärer, följer vetenskapssidorna i dagspressen eller läser en bok om exempelvis astronomi för våra barn. Populärvetenskapen i dess mångskiftande former är en länk mellan oss och den vetenskapliga kunskapen och i stor utsträckning får vi vår vetenskapliga bildning genom aktiviteter som dessa. Läs mer
Artonhundratalets Göteborg har många epitet: liberalernas stad,: donationernas stad, den goda medborgarandans stad, för att ta några exempel ur högen. Det är bilden av ett harmoniliberalt medelklassfäste som frammanas, ett borgerligt samhällsbygge med förebildliga välfärdsinrättningar, kulturellt mecenatskap, samverkan samhällsklasserna emellan och ett åsiktsklimat där S A Hedlunds liberala Handelstidning angav tonen. Redan vid 1900-talets början var denna bild fix och färdig. Därom vittnar inte minst stadsrevisorn Axel Ramms broschyr om Göteborg inför världsutställningen i Paris år 1900 i vilken stadens kommunalanda presenterades som unik även internationellt sett. I en uppföljande skrift framhöll samme Ramm Göteborgs försteg i sociala frågor. Ingenstans var donationerna till allmännyttiga ändamål så många som här. Man hade dessutom varit först i Sverige med flera välfärdsanordningar, bl a kommunalt reglerad fattigvård (1799), initierad av läkaren Pehr Dubb. Läs mer
