Ny tvåspråkig kulturtidskrift

Den ny tidskriften Sheriffi är på både finska och svenska, vilket jag tycker är ovanligt bra då den når både svenskspråkiga läsare och även finländare som har problem med att förstå sitt eget modersmål.
Själva definierar de sig som Sverigefinsk, finsk och finlandssvensk kultur på två språk. Inte bara målgruppen blir bredare med den definitionen – det ger ju självklart också mer att skriva om. Läs mer

Varför läser man deckare?

Jag vet inte hur många det var som läste deckare i min ungdom. Men andelen av befolkningen bör rimligen ha varit mindre än idag. De många och välsorterade bokhandlarna hade bara deckare i begränsad omfattning. Genren betraktades som lättgods, ja närmast i veckotidningsklassen, böckerna var billiga av pockettyp och kallades kioskdeckare. Läs mer

En genre med begränsningar

Kritikerna brukar klaga på att kriminalgenren är så begränsad. Att den är så full av klichéer att man nästan bara behöver läsa en enda deckare för att ha förstått hela grejen. Tänk om de har rätt? Det finns stunder då jag nästan tror det. Läs mer

Kriminalberättelsen som samtidsskildrare

Sociologer gillar den, kultserien The Wire som är ett utmärkt exempel på hur kriminalberättelsen kan vara så mycket mer än historien om ett brott. Många är författarna som vill skildra eller rent av förändra samhället med hjälp av sina historier. Sverige är på många sätt ett föregångarland när det gäller den här delgenren men det finns många utländska efterföljare. Läs mer

Vem vågar satsa på kvalitetsdeckare?

Den kvalificerade översatta deckaren lever farligt i Sverige. När svensken allt mer fokuserar på svenska författare och förlagen i kristider skär ner på utgivningen är det bistra tider för den som läser den typen av böcker. Läs mer

Väggarnas motstånd mot ockupationen

Mia Gröndahl har under många år fotograferat livet i palestinska flyktingläger på olika platser och presenterat bilderna på åtminstone en vandringutställning. Nu återvänder hon och dokumenterar i en bok tidsandan som den återspeglas i graffitin i Gaza. Läs mer

Varför brinner våra skolor?

Varje dag brinner en skola i Sverige. Varje år kostar det kommunerna 500 miljoner kronor. Det motsvarar 1000 lärartjänster. Läs mer

En frimärkssamlares mödosamma vardag

Det är svårt att fånga samlarsjälen, universellt verkar den lierad med själva människan. Antropologer finner draget världen över, för överlevnad och i lyx. Finns det något som ändå utmärker frimärkssamlaren? Den utomstående kan ha svårt att förstå hur somliga blir så inbitna i filatelin, som egentligen är ett oändligt område, det är blott fantasin som begränsar. Ibland som det rentav blir av en existentiell tillvaro för filatelisten, långt mer än av en hobby. Vad som är så speciellt får vi inte svar på, och vill kanske inte utpräglat ställa oss den frågan, men kanske belyser vi lite om branschen med denna intervju med Manfred Stier. Läs mer

Frimärkssamlandets årsringar

Visst var frimärksalbum fordom, framför allt de i läder, mycket stillfulla, gjordes av hantverk, nämnas kan t.ex. finländska Norma. Ännu lite längre tillbaka gjordes album av små firmor och var än mer i handarbeten och kunde vara påtagligt exklusiva och förhållandevis dyra. Läs mer

Planering trots bristande språkstatistik

Tidigare i år kritiserade EU:s expertkommitté Sverige för att inte bedriva någon officiell statistikinhämtning vad beträffar regionala språk eller minoritetsspråk. ”Detta begränsar de svenska myndigheternas förmåga att planera och genomföra lämpliga åtgärder för skyddet och befrämjandet av dessa språk och gör det svårt för Expertkommittén att värdera om Sverige fullgör sina åligganden,” hette det i rapporten. Läs mer