Florens i Machiavellis fotspår

Krönika: Jens Stilhoff Sörensen

I Florens tog jag ofta promenader sena kvällar eller tidiga morgnar för att undvika den täta ström av turister som fyller stadens centrala gränder och torg året runt. Den storslagna arkitekturen av renässans- och högmedeltida fasader är lättare att ta till sig när man inte behöver trängas. Jag bodde en tid i en studio på en tvärgata nära torget Santa Croce och byggde snabbt upp en vana med ett par tre olika vanemässiga rundor. Läs mer

Grisen vs eleven en talande konflikt

Krönika: Susanne Dodillet

Enligt läroplanen ska grundskolan kännetecknas av saklighet och allsidighet. Det är skolans uppdrag att förmedla faktakunskaper och att upplysa om olika sätt att tolka dessa och att på så sätt möjliggöra för individen att ta egna beslut. Detta kan beskrivas som ett genuint pedagogiskt mål: barn ska utvecklas till myndiga vuxna. Läs mer

Var börjar vårt ansvar för klimatet?

Flygplan i luften

Det sägs att våra primära instinkter vid fara är fly eller fäkta. Men stämmer det verkligen? Finns det inte andra sätt att hantera hot – som smygande, hyckleri, bortförklaringar, förnekelse och ansvarsförskjutande? Beteenden som grasserar jämte skammen i dagens dystra klimatkris. Läs mer

Norsk regionreform liknar en evighetsmaskin

Krönika: Siv Sandberg

”Offentliga organisationer är odödliga”, hävdade den amerikanske statsvetaren Herbert Kaufmann på 1970-talet. Han pekade på att komplexa kopplingar mellan politik och förvaltning har en tendens att hålla förvaltningsorganisationer vid liv, också när tiden objektivt sett sprungit förbi dem. Läs mer

Tilltagande språkfattigdom i Sverige

Krönika: Erik Cardelús

Idag är modersmålets dag. En bemärkelsedag bland många kan tyckas, men det kan ändå vara värt att stanna upp och skänka dagen en tanke. I världen finns idag mellan 5000-6000 språk, beroende på hur man räknar. Antalet är sjunkande, snarare än ökande. Trenden är att de små språken äts upp av de stora, nu när globaliseringen och digitaliseringen letar sig in alla tänkbara vrår. Läs mer

Leva i en tid av murar och filterbubblor

Krönika: Erik Cardelús

Nyligen inträffade en Zirkeltag som det heter på tyska. Två cirklar slöts då det har gått lika lång tid med en raserad Berlinmur som med en befintlig. Muren som hastigt restes under några kvava augustidagar 1961 och lika raskt raserades i ett gråkulet november 1989. 28 år stod den där, lika länge har vi nu haft den som bleknande minne. Läs mer

Nu pratar allt fler om bildning

Krönika: Erik Cardelús

En tydlig tendens i fjolårets bokutgivning är bildning. Titlar som Bildning på barrikaderna och Om bildning låter oss ana att något är på väg att hända, att bildningen återigen har blivit aktuell. Något vi behöver få mer av, både innanför och utanför de lärda salongerna och sällskapen. Läs mer

Landet lagom inget för svenskar

Krönika: Jens Stilhoff Sörensen

I somras besökte min danske vän och hans familj Stockholm för första gången. På min fråga hur semestern hade varit svarade han att han var nöjd men också omskakad. Han illustrerade det senare med en anekdot. En dansk turist frågar en stockholmare vem som förstörde staden, var det tyskarna eller ryssarna? Nej, svarar stockholmaren stolt, det gjorde vi själva. Läs mer

Om högerpopulismens socialpsykologi

Heinrich Geiselberger – The Great Regression
Ove Sernhede

Det är nu mer än ett år sedan Donald Trump besegrade Hillary Clinton i den amerikanska historiens smutsigaste valrörelse. Valet av Trump blev något av en kulmen på de dramatiska förändringar som under senare tid ritat om det politiska landskapet, på båda sidor Atlanten. Visst, Europa har under decennier sett framväxten av nationalistiska och rasistiska partier. Men när ohöljd högerpopulism mobiliserar stora befolkningsgrupper och när parlamentariskt valda regeringar angriper grundläggande liberala värderingar som pressfrihet, kulturblandning och globalisering är det motiverat att fråga om vi står inför ett nytt skede. Läs mer

Bostaden – en social rättighet!

Ove Sernhede

Den välfärdsstat som etablerades i Sverige och i andra länder efter andra världskriget tog sin utgångspunkt i erfarenheterna av den förödelse och de grymheter som utspelat sig i Europa under kriget. När segrarmakterna samlades i krigets slutskede i Bretton Woods i USA fanns en given punkt på dagordningen – Hur kan liknande katastrofer undvikas i framtiden? Läs mer