Karin Alvtegen är en av de kvinnliga författare som ständigt nämns när den svenska deckar- eller kriminalromanen skall diskuteras. Men vad är egentligen en deckare? Alvtegens senaste roman ligger definitivt utanför kriminalgåte-genren. Läs mer
Åter gick ett välförtjänt Nobelpris till en dramatiker. Det borde förvåna dagens teatermänniskor. Många av dem, senaste Kristina Lugns dotter, Maria Montelius, som talar om teaterpjäser som halvfärdiga konstverk. Ibland kan man få känslan av det anses att pjäsen med fördel skulle kunna skrivas ihop på teaterns kansli. Läs mer
Detta är en mycket smärtsam bok att läsa. Årsbarn som jag är med Ted, och därav aldrig haft honom som idol, tog hans öde mig extra hårt.
Hur kunde det gå så illa?
Läs mer
Det som förenar oss alla är mer än det som skiljer. Ett fyllo är också en människa. Och han eller hon finns mitt ibland oss; ofta i lägenheten intill. I mycket större utsträckning där än på parkbänken. Läs mer
Man kan läsa Ulf Lundell på två sätt. Eller, kan man?
Endera tänker man bort honom som rockikon – mytomspunnen – hippie-generationsförfattare-flummare-drinkare-numera-nykter-sanningssägare-sexsymbol för kvinnor-och-sturm-und-drang-förebild-för-vuxna-pojkar-som-ännu-drömmer-om-self-made-genombrottet. Läs mer
Nu vågar man sig nog på att summera sommarens kulturevenemang landet runt. Lite överraskande är det Munkfors som av Sveriges Television i Värmland utses till länets största kulturarrangör. Närmare bestämt Lars Lerinhuset, ett stenkast från ortens gamla storhet järnverket. Läs mer
Tyvärr dog Stieg Larsson innan hans debutdeckare blev tryckt. En trilogi hann han dock skriva och succén man redan kan ana är inte alls oförtjänt. Det är svårt att recensera en bok man vet så mycket om redan innan läsningen börjat. Läs mer
Ännu ett praktband har sett dagens ljus. Ett som vissa skikt av befolkningen inte släpper innanför dörren (den textfokuserade), medan andra med stolthet visar upp på soffbordet (den bildglade). Detta om andra världskriget skulle kunna tillgodose bägges passion. Sidorna är många och stora och ger stort utrymme åt både text och bild. Läs mer
Denna dag, den 29 augusti 2005, demonstrerar en liten grupp människor i Brunnsparken i Göteborg. De har spänt upp en banderoll med texten Communist Youth Organization, och av flygblad de delar ut framgår att demonstrationen riktar sig mot det politiska, religiösa och sexuella förtrycket i Iran. Från en burkig musikanläggning ackompanjeras demonstrationen av toner, och inuti mitt huvud nynnar jag med: ”…speaking words of wisdom, let it be…”. Beatles förstås, och jag tror inte det är möjligt att förstå hur kommunism, sexuell frigörelse och musik som förutsätter en superkapitalistisk musikindustri kan föras samman i en manifestation mot förtryck på det här sättet utan att förhålla sig till vad sextiotalets polyfoni av musik, politik, religion och livsstilsförändringar betytt för det samhälle och den kultur som vi lever i nu. Läs mer
I Danny Wattins debutbok ser man Stockholm lite från ovan. Korta scener målar en bild av en märklig värld. Den påminner om verkligheten, men bara lite. Läs mer