Fransman bjuder på grafiska dikter

Dr Guillaume Alberto Wladimiro Miro Alessandro Apollinaire Kostrowitsky tillhörde det absoluta påssjuka avantgardet Paris hemmahörig för ett knappt hundra år sedan. Han skadades allvarligt med granatsplitter i huvudet efter en cestrosphendoneisk granat i första världskriget tyskuppfinningar av, lyckades överleva halvt det svårt, men satte snart klippingen till i efterföljande pandemien spanska påsjukan, nästan fyrtio år han då. Läs mer

Offer för omgivningens beskrivningar

Det är en spännande idé som Cilla Naumann sätter i verket när hon skriver en roman där huvudpersonen endast förekommer sådan som hon upplevs av några av sina närmaste. En väninna, en make en far och ett barn. Genom detta får läsaren också en suggestiv påminnelse om hur osäker den verklighetsbild är som man för det mesta helt oreflekterat går omkring med. Läs mer

Om vårt fiffigaste redskap

Vägen från grymtanden och skrik till ett språk med grammatik var väldigt lång. Men när vi väl kom dit fanns det inget som kunde stoppa människan från att bli världens härskare genom detta unika redskap som språket är. Läs mer

Obevekligt mot slutet

I boken inledning tas vi till den viktigaste spelplatsen. Sommarhuset i Blekinge där vännerna brukar träffas. Och eftersom vi ännu inte fått veta vad som hänt så möter vi bara resultatet av berättelsens trådar. Det här är historien om fem vänner för livet som inte riktigt kan leva utan varandra men inte heller med. Läs mer

Om konsten att genomskåda myter

Det var med stort intresse jag slängde mig in i Lars Karlanders bok ”Tro dem inte!! Vår tids myter och hur du genomskådar dem”. Det här var den första boken om ämnet jag har sett på länge, medan det producerades ganska många böcker och skrifter på samma tema under 70-talet. Författaren, som är fysiker, datakonsult och skribent, enligt baksidestexten, har förvisso rätt i att vi bör betvivla mycket av det vi matas med i massmedia. Läs mer

Med tydligt klassperspektiv

Sammy Barlach flummar utan vidare stadga runt i sitt torftiga liv, han känner sig ensam och söker vänner genom att gå med på nyfunna bekantas småkriminella krav. Ett klumpigt ge-nomfört inbrott leder till ett möte med ett udda syskonpar, den flammande röda Jamalee och hennes vackre bror Jason. Hon längtar ut till det riktiga livet, medan brodern inte verkar vara särskilt mycket annat än just vacker. De bor i hålan West Table vid Ozarkbergen i Missouri, där också modern, Bev, lever som någonslags hobbyhora. Det handlar om White Trash, i en skildring om självgnällande underklasslosers. Läs mer

Njutbar läsning

En debut som gör motstånd. Först efter två genomläsningar är det klart hur berättelsen ser ut.
Men den njutbara formuleringskonsten gör läsningen väl värd sin möda.
Läs mer

Om en ”förbindelse”

Handen om hennes nacke (på sidan trettio), jag faller handlöst, tillsammans med diktarjaget, baklänges genom ögonblicket, närvaron total, passionen skalar undan allt, utom mötet, det totala utlämnandet händer, och är över, samtidigt, sedan återstår bara minnet, och den mödosamma vägen att återupprätta de förlorade gränserna. Läs mer

Lek med identiteter

En faster, en ung flicka i behov av skydd. En man, minst en – kanske flera.
En dysfunktionell familj. Ett upplägg som känns som någonting man sett förut.
Den produktiva författaren Joyce Carol Oates har flera identiteter. Lauren Kelly är en av dem.
Läs mer

Lycka man blir glad av att läsa om

Jag tycker om idén med ”Parkerna i gläntan, vetskapen om atmosfären och hela arbetet med lyckan”. Genom 50 noveller försöker Per Engström beskriva lycka. Oftast handlar det om vardagslycka, den där förrädiskt uppenbara som det är så lätt att bli blind för. Läs mer