År 1951 grep den franska polisen en svensk skådespelerska i avsikt att utvisa henne ur landet. Den officiella anledningen var att hennes uppehållstillstånd gått ut, men det fanns andra orsaker. Den katolska kyrkan hade starkt fördömt en film där hon medverkade därför att där förekom ett incestuöst motiv. Läs mer
Åke Hodell var som bekant en litteraturens makabra vittnen och om sin egen avigsida med den. Ifall han var så himla bra kan man fråga sig, och de citat som Haglund kommer med är inte speciellt medryckande i sig, men Hodell var synnerligen aktiv och produktiv i något som kunde sägas vara småskrifter, och medverkade lite varstans av tillställningar och evenemang, drog runt. Någon riktig romanbyggare ville han dock inte vara alltför, ej heller inom det experimentella. Idag lever Hodell kvar dels som litteraturhistoria, dels anses han lite som obligatorisk läsning för de som är intresserade av experimentell litteratur från det gamla goda 1960-svaret. Läs mer
I juli 2007 åkte Johanna Wallin till Palestina för att bli internationell observatör med syftet att stödja fred och förståelse mellan palestinier och israeler. Det kom att bli åtminstone ytterligare två resor – dels en mental resa i det politiska landskapet, dels ett sökande efter den försvunne pappan. Men också två resor tillbaka till Palestina. Läs mer
Att gå till botten med alla källor, att ställa de raka frågorna, att aldrig ge sig innan man har vänt på alla stenar.
Det är en sann journalists mission.
Gellert Tamas har tagit det på allvar. Läs mer
Var går gränsen mellan fiktion och verklighet? Hur stora friheter får en författare ta sig när en text utgår från verkliga människors öden? Det är en fråga som kommit upp tidigare när det gäller Joyce Carol Oates. I Älskade syster blir den aktuell igen. Läs mer
Lars Lerin är – framför allt – akvarellisten som har hunnit med att ge ut ganska många böcker vid det här laget. Jag har inte koll på allt han har gjort av egna böcker, men de jag bekantat mig med har ett tydligt fokus på motivet, på bilden. Texterna är ganska kortfattade, och fungerar närmast som en slags bildtexter. Läs mer
Den första svenska boken om medieretorik – är ytterligare en undertitel på denna bok, skriven av Paul Ronge, PR-konsult och medietränare och tidigare stjärnreporter på bl a Aftonbladet och Expressen. Läs mer
Inom psykologin har man börjat tala om en människas skugga, den andra personlighet som var och en besitter, men som inte visas utåt mot andra. Där finns allt det som inte kan sägas, drifter, längtan, de hemlighetsfulla insikterna både om vem man själv innerst inne är och hur man upplever de livslögner man ser hos människor man har omkring sig och som man aldrig kan säga något om för då har man snart inga människor omkring sig. Läs mer
En morgon i oktober kommer en främling till den lilla byn. Det regnar som det gör i oktober, absolut tyst och så långsamt att man med blicken kan följa dess fall. Han konstaterar att det är blött som andra regn, men ändå så annorlunda, så märkligt. Han hade aldrig upplevt något liknande. Den unge mannen fortsätter till byns kyrka, den är tom efter dagens tidiga mässa och han går in. Plötsligt börjar främlingen vissla en melodi, som enligt dem som hörde den beskrevs som ”ett slags heliga toner, ett änglarnas renaste latin; eller vem vet, kanske var det Gud fader själv som viskade!” Läs mer
En, delvis självbiografisk, berättelse som blir för allmän, som har för lite av specifika detaljer som kan få läsaren att känna djupet av de ibland hjärtskärande händelserna. Ibland bränner det dock till och texten får temperament och intensitet. Läs mer