Om krig ur förövarens perspektiv
Av någon anledning får jag känslan av att vi befinner oss i ett latinamerikanskt land, men utan att det egentligen finns minsta tecken på det i texten. Tvärtom anstränger sig författaren för att anonymisera platsen, genom att prata om Staden, Floden, Palatset. Men kanske handlar det om tonen och stämningen, kanske om min egen högst personliga känsla, påverkat av mina läsningar av diverse ”diktatorsromaner” från den kontinenten? Eller för den delen berättelser om att försöka leva i en diktatur, och då i första hand från Chile och Argentina. Läs mer
Högt och lågt när Engdahl åker spårvagn
Förväntningar på böcker är särskilt farliga när de påhejas av omslaget. Här utlovas en spårvagnsåkande Horace Engdahl som för samtal med David Hume’s tidigmoderna filosofiklassiker En avhandling om den mänskliga naturen, avbruten av några essäer inom andra områden. Det läsaren bjuds är dock längre essäer om det bildade och aristokratiska förrevolutionära Frankrike under 1700-talet och dess relation till Sverige, Jean-Jacques Rousseaus paranoida personlighet och synen på lyx genom västerlandets historia, hjälpligt inramade och interfolierade av några funderingar kring lösryckta citat ur Avhandling och andra skrifter av Hume. Läs mer
Polisromanen, samhället och politiken; tre nedslag
Martin Becks uppdykande i deckargenren innebar födelsen av den svenska polisromanen där begreppet ”pussel” byttes mot ordet ”spänning” i en mycket bredare bemärkelse. Utomlands hade det funnits förebilder, tex. Ed Mcbain. Idag lever pusseldeckaren visserligen kvar i nästan ursprunglig form, som i Läckbergs serie från Fjällbacka, men den svenska polisromanen (i tex Henning Mankells böcker om den depressive polisen Kurt Wallander) speglar så mycket mer än brottet – personliga relationer, samhällsklimat, systemkritik och en tydlig filosofisk tendens att utröna begrepp som ond och god. Jag vill påstå att polisromanen använder brottet för att beskriva det som andra romaner beskriver utan brottet som läsartrigger. Läs mer
För koncentrerad läsning i små portioner
Pär Thörn känner jag som noiseinriktad ljudimprovisatör och ljudkonstnär som väver in egna texter i sina framträdanden. Den litteratur som där framträtt, och som även finns i bokform, är poetiskt hyperexperimentell och tekniskt konceptuell, med rötter i dada, konkretism och fluxus. I den här boken är det emellertid helt andra bullar som gäller: det är berättande texter att läsa för de historier de framställer, snarare än deklameras som delar av noiseimprovisation eller beskådas som textmaterialistiska målningar mellan pärmar. Noveller och prosastycken, kan vi säga, för att återknyta till Willy Kyrklund, som i det dystert muntra och fria sinnelaget (om än icke temperamentet och innehållet) nog är den svenska författare jag känner till som kommer den Thörn som skrivit Era anklagelser är meningslösa allra närmast. Läs mer
En svårgripbar debutroman
De sitter i en bar någonstans, möjligen i ett afrikanskt land, pratar och berättar anekdoter från sina resor i Afrika och Asien. Det är bland andra Piloten, Logistikern, Säkerhetsexperten, Honorärkonsuln, ett Turistpar, en Polis och en Glassmaskinsförsäljare. En ovanligt (?) hög andel av dem är kvinnor. Skugglikt i periferin arbetar Bartendern som länge liknar en parodi på en ”afrikan”, någon som inte direkt är ett under av effektivitet utan med en till synes ”kommer jag inte i dag så kommer jag i morgon”-attityd. Där finns också ett närmast osynligt berättarjag. Läs mer
Från nödraket till aktivt val
I Sverige är vi fullständigt fixerade vid alkoholhalten. Procenten! Så har också folköl och alkoholfritt under lång tid setts som blaskiga substitut för starköl. De har druckits som en sista utväg, när Systembolaget varit stängt eller när gemene man tvingats hålla sig i skinnet.
Inte heller har de gett några större smaksensationer. Under lång tid dominerades butikshyllorna av intetsägande eurolager, som bidrog till att ge svagare öl ett grundmurat dåligt rykte. Läs mer
Mellan genialitet och galenskap
John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Läs mer
Ur ett stormigt äktenskap
Denna stridsskrift av August Strindberg, som kom till under slutfasen av hans stormiga äktenskap med Siri von Essen, har nu givits ut av ett svenskt förlag i översättning från den ursprungliga versionen, skriven på franska och utgiven på tyska 1893. Efter Strindbergs död översattes boken till svenska, då i en förmildrad version. Läs mer