Överlever demokratin ännu ett århundrade?

Valåret 2006 har gett oss en hel mängd politiska debattböcker. Då det är valår ökar mängden och sjunker kvalitén. Det blir mest pamfletter och förenklingar som har ledarsidor och bloggar som måltavla. Sällan fördjupande och knappast nyskapande. Läs mer

Om sken som kan bedra

Om skönhet handlar lika mycket om motsatsernas spel som om just skönhet; kampen mellan det vackra och det mindre vackra, mellan ett strålande yttre och ett sönderfallande inre. Allting är inte alltid vad det ser ut att vara. Läs mer

Hon gör det okomplicerade sofistikerat

Hur kan hon? Det är min allra första tanke efter att ha läst Djur. Hur kan så mycket få plats i en så liten bok? Spänningen växer från första sidan till att bli nästan outhärdlig. Den fortsätter också efter läsningen. Läs mer

Gamla testamentet revisited

Tanak eller Gamla Testamentet kan läsas på många olika sätt. Den är skriven på minst lika många. Åke Lundqvist ger sig i kast med den spännande uppgiften att analysera Tanak/Det Gamla Testamentet ur många aspekter. Han resonerar med var och en av Tanaks delar (de kommer i skilda ordningar i de olika religionernas utgåvor). Läs mer

Myt och verklighet – om Maria och Artur

Vad gör myten med människan och vad gör människan med myten? Artur Lundkvist omgavs av en rad myter – outsidermyten, uppbrottsmyten, självständighetsmyten, hjältemyten, framgångsmyten och Pygmalionmyten – liksom Maria Wine – övergivenhetsmyten, prinsmyten, hemkomstmyten, transformationsmyten och skönhetsmyten. Även som par omgavs de av myter, framförallt den om den fria kärleken. Jan Arnald utforskar sin fantasi kring Maria och Arturs kärleksförhållande, som trots allt höll livet igenom, hur dessa myter spirar och gror men framförallt vad de egentligen gör med Artur och Maria och huruvida de egentligen stämde överens med verkligheten. Läs mer

Fiktion om verkliga händelser

Att få fakta och fiktion att smälta ihop till en trovärdig enhet. Är vad författaren till denna bok har försökt med. I Truman Capotes fotspår, med klassikern ”Med kallt blod” som förebild (åtminstone tolkar jag förlagets A4:a utskick så) ligger ett verkligt drama till grund för historien. Stenbergafallet i Småland i slutet av 80-talet; där en skogsägare brände ner en massa hus, mördade två personer och lyckades gäcka polisen innan han slutligen greps och dömdes till livstids fängelse. Läs mer

Det börjar likna kvällspress

Om man skulle försöka bedöma läget i nationen genom att gå igenom ett års utgivning av Expressen vore det inte otänkbart att den bild som framträder i stor utsträckning sammanfaller med den man får genom läsningen av Håkan Nessers Människa utan hund. Styckmord, incest, bisarra dokusåpiga sexerier, karriärism kontra dåligt familjesamvete, skam, skuld, ångest, hot, ensamhet. Läs mer

Litterär repris på Göteborgskravallerna

På omslaget finns Andy Warhols bild av en banan med texten Peel Slowly and See. På omslaget börjar också bokens text, och den börjar Göteborgshändelserna är en roman som är skriven av Jörgen Gassilewski och utgiven av Albert Bonniers Förlag och på tredje sidan fortsätter texten med två ord, och den, och på femte sidan följer fortsättningen, handlar om omständigheterna kring EU-toppmötet i Göteborg 2001 och huvudperson är T-Gul och biperson är Drakdödaren Buskage Mindre och andra biperson är (J) och… Här väljer jag att gå ur Gassilewskis text för att från min egen texts utsiktspunkter se på hans. Läs mer

Samhället bakom gycklets scen

Tufft, Lotta Lundberg, tänker jag. Och genialt. Och genomhumanistiskt utan att på något sätt ge avkall på historiska fakta eller fysiska lagar. Boken om Glauers dvärgar som på trettitalet uppträder på Gröna Lund öppnar dolda dörrar till vår gemensamma historia, skapar nya utsiktspunkter för vår syn på världen och nya förklaringsmodeller till hur den blivit som den är; hur vi blivit som vi är. Läs mer

Om spruckna drömmar

Orättvisor som hör samman med kön och etnicitet har vi blivit allt bättre på att se i litteraturen, men hur är det med klassperspektivet? En sak som är säker är i alla fall att efter att ha läst Susanna Alakoskis debutroman Svinalängorna går det inte att blunda för klasskillnaderna, varken för hur de såg ut på 70-talet eller för hur de ser ut idag. Läs mer