Tyske författaren Clemens Meyer (född 1977 och boende i Leipzig), skriver om dagens östra delar av Tyskland i noveller i samlingen De tysta satelliterna (2017), som utkommit på ellerströms. Snyggt översatt av Ebba Högström, och med förord, som möjligen borde varit ett efterord, av Måns Wadensjö. Läs mer
I ”Oceanen” låter Steve Sem-Sandberg en av upplysningens stora tänkare gå till rätta med sig själv.
Det är höst år 1765 och på ön Ile Saint-Pierre i Biennesjön i Schweiz vandrar filosofen Jean-Jacques Rousseau i skog och äng för att samla in, namnge och klassificera växter. Det linneanska systemet med sin knappologiska logik förefaller honom otillfredsställande. Han vill konstruera ett nytt system som är byggt på bilder och som inte appellerar till det logiska utan till det känslomässiga, upplevelsen av bilden ska vara som upplevelsen av blomman. Läs mer
I ”Under Ukrainas öppna himmel” vittnar ukrainska intellektuella om hur Rysslands brottsliga krig härjar deras land.
Samma dag som jag skriver den här recensionen kommer nyheten att Ryssland avser att anordna en folkomröstning i de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk, som befinner sig under rysk ockupation, och där folk nu ska få rösta om huruvida de önskar ansluta sina territorier till Ryssland. Putin och hans anhang i Kreml tänker alltså anordna samma skendemokratiska charad som för åtta år sedan genomfördes i det ockuperade Krym. Läs mer
Staffan Julén gjorde en dokumentärfilm med Svetlana Aleksijevistj, där Nobelpristagaren åker runt i Ryssland och ber dem hon möter berätta om sina erfarenheter av och tankar kring begreppet kärlek. Sedan ville Julén göra en egen film på ämnet med svenska människor, och det gjorde han också. Han intervjuade en rad personer, mest ”okända” men även en del vi känner till. Och så blev det en ny dokumentär. Av de intervjuerna har Marit Kapla nu skrivit en bok, Kärlek på svenska, (samma titel som Juléns film) där hon snidat om berättelserna så det mest liknar poesi, precis som hon gjorde i sin Augustprisbelönade debut Osebol för några år sedan. Texterna är åldersindelade, mellan Alice Staffan 87 år, och Ebba 21. Läs mer
Vad är hämnd? En på ett plan kanske enkel fråga att besvara, men samtidigt också något komplext om man räknar in alla historiska och kulturella dimensioner och perspektiv. Man skulle lätt kunna konstatera att det till stor del rör sig om ett ”primitivt” begrepp eller handlande, något dåtida. Men är inte ett lands fängelsestraff en slags hämnd, också här i Sverige? I en så kallad rättsstat har staten våldsmonopol, så i teorin får ingen annan ”hämnas” en oförrätt. Vi vet dock att det förekommer ändå, inte minst inom kriminella kretsar och i en del maffia- och ”klankulturer”. Läs mer
När den tyske författaren Thomas Mann efter andra världskrigets slut återvände till sitt hemland för att resa runt och föreläsa, blev han snart uppsökt av en amerikansk tjänsteman som varnade honom för att besöka den sovjetiska zonen, den del av Tyskland som höll på att omdanas till den kommunistiska republiken DDR. Ett besök av Mann skulle kunna ge den nya statsbildningen en kulturell legitimitet, vilket amerikanerna fann ytterst olämpligt. Läs mer
Kan Israel bli en demokrati i framtiden? Det är frågan som Boehm ställer. Han skriver om möjligheter för att palestinier, med israeliska pass, under ockupation i Palestina och flyktingar samt Israeler av judisk börd, eller judar i världen som vill leva i Israel, ska kunna leva i ett demokratiskt land med samma lagar, samma mänskliga och medborgerliga rättigheter. Läs mer
Damon Galguts ”Löftet” utspelar sig i Sydafrika åren strax före och strax efter apartheidsystemets sammanbrott och i centrum för handlingen står den vita familjen Swart. I inledningen reser den trettonåriga Amor Swart från internatskolan och hem till familjens gård. Hennes mor Rachel har avlidit, och uppslutningen till begravningen ger Damon Galgut ett utmärkt tillfälle att introducera familjen och dess bekantskapskrets. Läs mer
