|
Ett språk förändras och utvecklas i en ständigt pågående process.
Att ta in låneord i ett språk är ingen ny företeelse
utan detta har skett sedan länge.
Det finns de som hävdar att svenskan skulle rensas på låneord.
-Var skulle vi sätta gränsen och hur långt tillbaka i tiden
skulle vi gå? Det svenska språket består ju av så
många låneord, säger Kerstin Norén, docent i svenska
språket vid Göteborgs universitet.
Den amerikanska påverkan är den dominerande idag, men hur länge
den består beror främst på det ekonomiska inflytandet.
Det har riktats kritik mot för att inte språkforskare ingriper
och försöker hindra influensen utifrån.
- Språkforskare kan inte stoppa en språkutveckling, för
var skall man dra gränsen? Det är inte heller en språkforskares
uppgift, säger Kerstin Norén.
Genomslagskraften för ett nytt ord eller uttryck är olika beroende
på vilken prestige det har. I regel tar det en generation som växer
upp med ett uttryck, som till exempel "starta upp", innan det
accepteras fullt ut. "Det kommer bli regn" är dock ett utryck
som accepteras även av den äldre generationen.
Reklamen styr
Ungdomar påverkar inte det svenska språket med "sitt språk"
utan det är först om deras ord plockas upp av vuxenvärlden
som de får prestige. Även vetenskapsspråket påverkar
i hög grad men det är främst reklambranschen som påverkar
vårt språk.
Kerstin Norén menar att svenskan kommer att förändras men
den kommer definitivt inte att försvinna. Orsaken till detta är
att Sverige har varit befriat från krig och hot utifrån, vilket
även inverkar på vår inställning till språket.
-Ett ohotat språk som svenskan påverkas mycket av influenser
utifrån. Det som kan ses som hotfullt för ett språk, är
om det tappar ett användningsområde. Vissa utbildningar i ekonomi
sker exempelvis helt på engelska idag.
Svenskan är inte rädd för att använda nya ord eller
böjningar. Detta hänger samman med att vi lever i ett demokratiskt
samhälle där talspråk accepteras mer. Det är till exempel
inte främmande för oss att ha TV-hallåor med dialekt.
Ordtävlingar
Någon utarmning av språket ser inte Kerstin Norén.
Utvecklingen är istället den att människor kan fler och fler
ord idag.
-Vi lever i ett mer och mer komplicerat samhälle där skolgången
är längre och där alltfler har tillgång till information.
Länder som Norge, Finland och Island värnar aktivt om det egna
språket för att minska inflödet av låneord. På
Island är det därför vanligt med tävlingar för
att skapa nya isländska ord istället för amerikanska.
Även Svenska Akademien har haft en tävling för att få
fram ett svenskt ord för "free-style" och det segrande bidraget
blev "bärspelare".
-Hur många anväder det idag?
En vändning kan skönjas när alltfler läser svenska på
universiteten utomlands. Indirekt kan kanske detta få svenskar att
att bli mer stolta över sitt språk och vilja bevara det.
text: INA LARSSON
|