| |
-Varför blev stämningen så laddad
i Uddevalla, för eller emot skolavslutningar i kyrkan? frågar
Alba.
Valerie de Marinis, religionssociolog vid Uppsala universitet, visar under
vetenskapsfestivalen på "Vårt behov av riter". Äntligen
någon som vet?
-Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, svarar de Marinis, och
menar med kulturer allt från ateister och muslimer, till de som tillhör
Livets ord.
Så enkelt var det, eller?
Att ändra en rit eller ritual
är ett normalt förlopp eftersom den är levande. En rit som
inte lever är verkningslös.
Riter är laddade handlingar och de är nödvändiga i livets
kriser. Ceremonier återfinns i utkanten av ritens sugande centrum.
De är i andlig mening inte laddade. de Marinis säger att kyrkans
skolavslutning är en form av ceremoni, som visserligen kan innehålla
psalmer, böner, mm.
När kyrka och stat skiljs åt
kommer de riter som trots allt finns kvar att förändras. Vilka
konsekvenser detta kommer att få vet ingen idag. Det kan å ena
sidan bli ett positivt skeende där riten ses som en resurs för
att utvecklas.
Det kan å andra sidan bli en negativ utveckling om inte en utvärdering
görs.
Kyrkan och naturen är svenskarnas
viktigaste symboler, enligt Valerie de Marinis. Om vi så är ateister
betyder ändå kyrkobyggnaden någonting för varje svensk.
Svenskarnas förhållande till den svenska kyrkan exemplifierades
med berättelsen om en man som dagligen måste gå förbi
Klara kyrka i Stockholm. Mannen var inte på något vis religiös
och skulle aldrig delta i någon ceremoni, men om kyrkan en dag försvann
skulle det skapa ett oerhört tomrum.
Tillbaka till skolavslutningen i Uddevalla.
-Om denna ceremoni är en näst intill död rit - varför
blev debatten så laddad? frågar Alba.
-Det är inte det eventuellt religiösa inslaget, den andliga hänryckningen
som avgör, utan vem som bestämmer över vad i samhället.
Kyrkan är politik. Vem blev förvånad!
text: INA LARSSON
och MAGNUS MAGNUSSON
|