Kina stängde sina gränser vid mitten av 1400-talet. All kontakt med utlänningar förbjuds. Kina stelnar i en centraliserad ekonomi där det mesta kontrollerades av byråkrater och ägs av kejsaren . Europa uppfinner samtidigt själva uppfinningen att uppfinna. Reformationen och handels-kapitalismen gör det möjligt att börja undersöka hur världen egentligen är beskaffad. Varför går inte detta i Kina? Joseph Needham ägnade fyrtio år av sitt liv med att försöka hitta svaret.
"The Grand Titration" är namnet på
den bok som Joseph Needham gav ut 1969. I detta verk försöker
Needham svara på två frågor. Varför äger den
vetenskapliga revolutionen rum just i Europa mellan 1400-1700talen?
Den andra frågan Needham ställde sig var om detta vetenskapliga
eldorado skapades av det briljanta Europa och dess genier, eller var det
en följd av en gammal universell process?
Inte bara leksaker
Needham var biolog och sinolog vilket gör att "The Grand Titration"
jämför framförallt Kina och Europas historia. Även om
det är denna jämförelse som dominerar boken glömmer
inte Needham det andra stora "exportörerna" till den vetenskapliga
utvecklingen.Dvs de arabiska och indiska högkulturerna.
Från Kina kom en mängd viktiga uppfinningar. Gjutjärnet,
papperet, seldonet, stigbygeln, vatten kvarnen, mekaniska klockan , boktryckarkonsten,
krutet och kompassen. Detta var uppfinningar som exporterades västerut
och vars ursprung ibland tappades bort under historiens gång.
Needham var visserligen biolog men han var också tvärvetenskaplig innan begreppet uppfunnits. För att kunna jämföra Kina med Europa studerade Needham tre huvudgrupper av faktorer, ekonomiska, religiösa och geografiska faktorer.
Handen och hjärnan.
Den moderna vetenskapen behövde
ett samarbete mellan handen och hjärnan. I Kina var detta svårt
att åstadkomma, precis som i antikens Grekland föraktades hantverkare
och de som var tvungna att arbeta för sin försörjning. Det
byråkratiska systemet i Kina med mandariner som tjänstemän,
högt ovanför massan, gjorde att den vetenskapliga empiriska metoden
aldrig kunde få fäste i Kina.
I Europa fanns vid 1400-talets början en allt mer pockande köpmannaklass.
Det var deras ökande makt och sökandet efter nya marknader och
nya varor som tog bort den gamla motsättningen mellan mentalt och manuellt
arbete. Ett samarbete inleds mellan hantverkare och uppfinnare.
Needham menar att reformationen i Europa och tankarna om en individuell
själ var en nödvändig ingrediens för vetenskapen, tillsammans
med den demokratiska tanken om jämlikhet. Demokratin och vetenskapen
ligger nära varandra i mentalitet. Vetenskapens intar en kritisk hållning
till ,experimentet och dess resultat . Demokratin måste ifrågasätta
auktoriteter och makten i alla dess former.
Samtidigt som makt och pengar började fördelas över nya grupper
i Europa under 1500-talet, gick Kina en annan väg. . Där fortsatte
det centrala ägandet att koncentreras till Kejsaren. Men förutom
denna centralisering av ägandet fanns det något annat som bromsade
vetenskapens utveckling i Kina.
Det var det låga anseende som köpmannaklassen hade i Kina som
bromsade handelskapitalismen. Det fanns i det gamla Kina inget egenvärde
i att vara rik. Pengarna omgavs aldrig med några åtråvärda
attribut. I Kina var det ämbetsmännen som avundades. Mandarinerna
förekom ofta i det gamla Kinas folksagor. Det var dit de strävade
Kinas unga män, till byråkratin. Inte till det osäkra livet
som köpmän.
Gud fanns inte där
Det var inte bara synen på pengar som var annorlunda i Kina. Kineserna ansåg att universum skapades ur en mystisk forntid. Universum var en helhet, delarna i denna helhet löd sin egna inre lagar. Alla delar hade en unik och förutbestämd position i helheten. Det fanns visserligen en föreställning om naturens grundläggande ordning, kallad Li, men det fanns i Kina aldrig naturlagar i Newtonsk mening. Det fanns vissa hinder i Kina för en "modern"vetenskaps-utveckling. Till att börja med fanns en djup motvilja mot att utveckla exakta och abstrakta enhetliga lagar. Men avsaknaden av en rationell och skapande Gud är nog det som var det svåraste hindret för kinesisk forskning. Om världen är rationell så går den också att studera med hjälp av metodisk forskning. Visserligen saknades en Gud i europeisk mening men Kina var inte tomt på religiösa föreställningar. Konfucianismen och taoismen var två av religioner/filosofier som utgjorde grunden för det andliga och sociala livet i Kina.
Framtidens Kina
Kina kunde/ville aldrig ta det för vetenskapen så viktiga steget till demokratin och kapitalismen. Nu har kapitalismen införts men utan demokrati. Vad det innebär för det framtida Kina kan åtminstone inte Joseph Needham studera . Han avled 1995, och då lämnade Joseph Needham efter sig sjutton volymer om Kinas vetenskapliga historia.
Josephs Needhams långa liv i korthet.
Vem var han då denne gigant som en forskarkollega
lite storvulet kallar honom? Joseph Needham föddes i december 1900.
Det var Cauis college i Cambridge som blev Needhams akademiska hem resten
av livet.
Först läste han biokemi och skrev två större verk inom
denna forskarsfär . Chemical Embryology kommer 1931 och den följdes
av Biology and Morphogenisis 1942.
Mötet med tre kinesiska forskare på arbetsbesök i Cambridge
på trettiotalet ändrade Needhams liv. Det livslånga intresset
för Kina tog fart och den frukten av mötet blev att Needham lärde
sig kinesiska.
När kriget kommer 1939 finns Needham på plats i Kina. En framgångsrik
övetalningskampanj av de brittiska myndigheterna resulterade i att
Needham startar en samarbetsorganisation. Tanken var att det skulle finnas
ett konternuerligt utbyte mellan Englan och Kina. Chongqing i sydvästra
Kina blir basen för Needham under kriget. Här började han
studiet av den kinesiska vetenskapens historia.
Imponerad av det kinesiska bidraget till vetenskapen och tekniken , lägger
Joseph Needham upp sin stora plan som kom att sysselsätta honom resten
av hans liv. Frågan han sökte svaret på, är att varför
det inte blir någon vetenskaps revolution i Kina trots alla framgångar
inom vetenskapen .
Den planerade boken om Kina sväller till sexton volymer. De första volymerna i serien skrivs av Needham själv. Men detta var inte möjligt i längden och till slut fanns skapades ett internationellt samarbete, där många forskare hjälptes åt med forskning och textproduktion. Efter Joseph Needhams död 1995 fortsätter the Needham Research Institute i Cambridge arbetet med Kinas historia.
text: BJÖRN ZETTERLING
ill: HENRIK LANGE
Litteratur: Joseph Needham The Grand Titration 1969
Per Sörbom Tao och de tiotusen tingen 1979
Nakayama och Sivin Chinese Science 1973
Synpunkter?
Skriv till oss!|Joseph Needhams hemsida
Innehåll