Gerd Petterson är religionsvetare i Göteborg och vill inte generalisera,
men om hon är tvungen så har idén om djurens rätt
blivit starkare idag jämfört med igår.
-Egentligen är det så att idéerna framstår tydligare
tack vare media. Man kan säga att samhällets kännedom om
djurens rätt och veganernas ideal har ökat.
Gerd kan hålla med om att djurens egenvärde som individer har
ökat i media.
Likaså har personifieringen av sällskapsdjur tilltagit i Väst
sen ungefär 20-talet. I spetsen går som vanligt USA med parfym
och regnkläder för hundar. Självklart hänger det ihop
med att antalet sällskapsdjur har blivit fler.
I Sverige kan man följa den här utvecklingen i exempelvis olika
hundtidskrifter, menar Gerd som i sin forskning bland annat studerar hästar,
katter, hundar och kor, och deras ställning i religionerna.
Disneyfiering
Om djur på film har människors känslor och beteende skulle
man kunna tala om djurs förmänskligande eller disneyfiering. Människobarnen,
våra barn, ser hur "De 101 dalmatinerna" håller ihop
i en stor lycklig familj, hur Hanhunden ordnar träff med Tiken eller
får hjälp av hästar i kampen mot pälsindustrin. Kanske
människobarnet läser Kalle Anka och Kalle är en människa
med mänskliga känslor. Många tecknade serier, barnprogram,
filmer med mera förmänskligar olika djur. Men det är reklamen
kring barnprogram som har starkast inflytande på barn menar Gerd.
-Kring jul när de 101 dalmatinerna gick upp på biograferna fanns
en reklamkampanj där man skulle "Köpa en (tyg-)dalmatiner
till jul". Barn är inte dumma men kan också påverkas
av reklam.
Lägger barnet människors känslor i djuret är det inte
bra menar Gerd.
-Risken är stor att respekten för djuret som djur minskar. Man
kan visserligen prata med sin hund eller katt. Utomstående har nog
i och för sig liten förståelse för sådana samtal,
säger Gerd
-Människor har sina begränsningar och djur sina. Man kan inte
tvinga hunden att tala på det sätt som djur gör i serier.
Barn kan ha svårt att skilja på världarna och få
för stora förväntningar på egna sällskapsdjur.
I värsta fall kan det leda till djurplågeri.
Vuxna känslor
Hästar är både sällskapsdjur för unga tjejer som
pysslar och ryktar, tävlingsredskap i travet och i viss mån dragdjur
och köttproducenter.
-Det är intressant att se på travprogram i TV. Kuskarna intervjuas
och hästarna presenteras: "Hur känns han idag?" "Är
han pigg?".
-Efter loppet kommer frågan: "Har han gjort ett bra jobb",
hästen alltså.
-Förhållandet till dessa hästar är trots allt väldigt
opersonligt om man jämför med hästtjejernas känslor
eller de som bara äger en eller två hästar.
Övergångsfas.
Även om hästtjejerna dyrkar sina hästar är det inte
säkert att alla barn tycker om djur, att hunden är gullig.
-En del barn får kickar av att plåga djur. Kanske de har bristande
empati.
Brist på empati för djur leder däremot inte med automatik
till bristande empati för människor. För att krångla
till det ytterligare säger Gerd att umgänge med djur kan hjälpa
mycket starkt slutna personer att komma ur sin isolering.
-Hundar kan göra stor nytta på ålderdomshem eller på
hem för förståndshandikappade.
Så långt den stora köttätande allmänheten
och vårt förhållande till djur. Gerd visar att vi förmodligen
inte föds till djurvänner och veganer, för att gradvis brytas
ner, trubbas av och slutligen bli till djurens plågoande. Kanske är
det tvärtom?
Vad är religion
"Ingen vet vad religion är, men alla känner igen det när
man ser det", föreläser Gerd Pettersson för sina studenter
i religionsvetenskap. Veganer och djurrättsaktivister har en uppsättning
regler att följa; "jag äter inte kött för jag vill
inte döda andra varelser", "enskilda djur är enskilda
individer", "jag bär inte päls för djuren sitter
i bur och är förslavade" och så vidare. En uppsättning
regler veganen vill följa av övertygelse.
-När det ger andliga kickar å huvudets vägnar, så
är det religion eller en frälsningsväg.
-Jag vill egentligen inte uttala mig om veganerna har en andlig dimension
i sitt engagemang, men att som i en del av vardagslivet följa vissa
regler kan visst vara religion.
Antropologen ser en kvinna på Bali som dagligen tillverkar pappersblommor,
som hon ska ge till en gud eller gudinna. Antropologen tolkar det som en
religiös handling. Men det kanske är en naturlig handling som
den balinesiska kvinnan inte nämnvärt reflekterar över menar
Gerd. Omvänt så skiljer vi i väst på den materiella
vardagen och andligheten. "Religion är på söndagarna,
man går till kyrkan."
I gamla språk som sanskrit, forniriska (talades på irland) och
avestiska (talades i nuvarande iran) finns heller inget ord för religion.
Religion är en del av vardagslivet.
Om veganernas respekt och vördnad går utöver det "vanliga"
så ger det andliga kickar, sammanfattar Gerd
Men
"Intet nytt under solen" säger den frispråkige religionsvetaren
Gerd i nästa andetag. Redan de gamla grekerna som Pythagoras och orfikerna
trodde att djuren har en själ och Pythagoras var vegetarian. I jägar/samlar-samhällen
lämnar man kvar bytets öron och svans som ett tack till naturen
och efter avslutad måltid lägger man i vissa fall ut benen i
rätt ordning, så som djuret en gång var uppbyggt. På
så sätt lämnar jägaren tillbaka djurens ande till gudarna.
-Bytet är mat, ej överflöd som i dagens Sverige och köttsamhälle.
Gerd menar att vare sig dagens svenska veganer eller köttätare
finns med i en sån andlig process som jägar/samlar-folken en
gång var, eller i vissa fall är, delaktiga i.
Det blir än tydligare i skillnaden mellan djuroffer och slakt. Talande
kor i de iranska myterna (avesta) såg en ära i att offras. "Varför
offrar du mig inte", säger den talande kon och vill säga
kons ägare att det ger både mat och frälsning.
-Det är en enorm skillnad att slaktas och offras. Slakten är vinstinriktad
medan offret är en gåva till gudarna.
En sån andlighet saknas idag, i Sverige och i den industrialiserade
världen.
Samvetet veganerna
Är veganerna de som bryr sig mest om våra medinnevånare
djuren på klotet. Gerd tycker i alla fall inte om veganer som tvingar
den egna katten att också bli vegan.
-Självklart ska exempelvis veganerna följa sin övertygelse
och jag kan förstå djurättsaktivister som befriar djur.
Vi lever i ett samhälle som är uppbyggt på att vi håller
djur och att vi slaktar dem. Ska vi ha ett köttfritt samhälle
och befria djuren från människans ok behöver vi förändra
aveln.
Gerd exemplifierar med korna som tills idag avlats fram att mjölka
så mycket att de skulle bli sjuka om människan inte mjölkade
dem.
När Djurens Befrielse Front fritog djur från cellbiologiska institutionen
i Göteborg skulle de tänkt på att vissa djur behöver
fortsatt omsorg.
-DBF skulle ta med sig nödvändiga mediciner också.
Om man fortfarande inte vet hur man ska förhålla sig till
djur kan Gerd ge råd om det också:
-Kan man inte sköta djur ska man inte ha djur.
I och med att människan är ett djur som gör anspråk
på att vara ett högre stående djur, har vi också
skyldigheter gentemot djuren säger Gerd. Detta avspeglar sig i tidiga
(som västgötalagen) och senare lagtexter och berättelser
från olika århundraden.
I Sverige vrider vi lätt på kons svans för att hon ska
gå upp på lastvagnen. I Sverige blir det folkstorm när
EU transporterar kor.
text: MAGNUS MAGNUSSON
ill: HENRIK LANGE
Synpunkter?
Skriv till oss! | Tillbaka
till Fablernas värld |