| |
Övervikt
och fetma är två folkhälsoproblem som blir allt vanligare.
Något fler män än kvinnor verkar vara överviktiga,
men fler kvinnor än män är mycket överviktiga eller
feta.
Övervikt och fetma är klassrelaterade problem och vanligare i
socioekonomiskt svaga grupper och bland invandrare. Övervikt och fetma
ökar risken för många andra sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom,
diabetes, muskuloskeletala besvär och vissa cancertyper. Med hög
grad av sannolikhet beror befolkningens sakta men säkert ökande
vikt huvudsakligen på brist på motion och ett allt för
stillasittande liv. Fetma är ett handikapp som medför mycket stort
lidande speciellt för kvinnor och väcker olust hos omgivningen
snarare än medlidande.
Eftersom fetma är så vanligt måste problemet angripas brett
och utanför specialistenheterna.
Stora summor satsas i kommunerna på idrottsverksamhet som huvudsakligen
kommer de redan aktiva till del. Stora folkhälsovinster kan göras
genom omprioteringar av resurser från elitidrott till mängdidrott.
Speciella satsningar måste göras för att få inaktiva
att röra sig mer.
Gymnastikämnet i skolan måste utökas. Tidigare förekom
gymnastik dagligen på schemat och det vore önskvärt med
en ordning där nuvarande gymnastiklektioner kompletteras med lågintensiv
motion varje dag i skolans regi.
Matens betydelse
Att mat, i synnerhet hög konsumtion av fett och socker i kombination
med ett stillasittande liv kan leda till övervikt och fetma, är
ett känt faktum för de allra flesta. Förhållandet till
maten är därför ofta kluvet: "Maten och ätandet
är mycket mer än näring och överlevnad, de är på
många sätt centrala i våra liv och vårt samhälle".
Maten har en känslomässig laddning som få andra inslag i
vår vardag. Mat är också förknippat med kultur och
traditioner vilket innebär att mat är makt, åtmintone är
det min åsikt.
Hur äter kvinnor? Hur äter män?
Det finns gott om skillnader mellan kvinnors och mäns syn på
mat och matvanor. Män äter gärna flera mål om dagen
med kraftig, lagad mat, som kötträtter och husmanskost. Kvinnor
däremot äter ofta hellre lättare mat, mer grönsaker
och kanske ett mål med t.ex. yoghurt och fil. Det är okänt
om detta har biologiska orsaker, om det beror på det slanka skönhetsidealet
eller både och. Kvinnor anpassar sig dock ofta till vad mannen vill
ha och avstår från egna önskemål vid gemensamma måltider.
Enligt Eva Callmer, nutritionist vid Centrum för Tillämpad Näringslära
på Huddinge sjukhus äter kvinnor oftare kaffe och kaka, mer smörgåsar
och har fler "enstaka intag" jämfört med män. Hon
konstaterar också att kvinnor visserligen äter fler måltider,
men färre lagade, jämfört med män.
Är överviktens fördelning
på kroppen av betydelse?
Per Björntorp, professor i medicin, Göteborgs universitet, Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborg, poängterar att kroppens totala fettmassa
som riskfaktor är av mindre betydelse än fördelningen av
fettet. Om en onormalt stor proportion av fettet är koncentrerat till
bukdepåerna ("äppelfetma") hos män eller kvinnor
ökar risken för att utveckla hjärtkärlsjukdom, stroke
och typ-2-diabetes. Är fettet däremot koncentrerat till säteregionen
("päronfetma") är hälsoriskerna mindre eller saknas
helt. Enligt SCB var andelen kvinnor med övervikt/fetma 48,9% bland
kvinnliga lantbrukare år 1988/89. För övrigt står
övervikten i direkt proportion till respektive socioekonomisk grupp:
Ej facklärda arbetare: 41,3%, facklärda arbetare: 35,3%, lägre
tjänstemän: 32,2%, tjänstemän på mellannivå:
30,5%, högre tjänstemän: 27,3%. En liknade trend finns för
män.
Hur möts personer med fetma?
Enligt undersökningar besväras inte alla alla av sin övervikt.
Men fler kvinnor, 42% mot 32% bland männen, rapporterar att de har
besvär av övervikten. Enligt en studie i Göteborg har personer
med fetma en sämre psykisk hälsa än många andra med
kronisk sjukdom, såsom reumatiker, de som överlevt cancersjukdom
och ryggmärgsskadade. Också enligt denna studie mår överviktiga
kvinnor sämre än överviktiga män.
Hur bemöts överviktiga?
Flera (anglosaxiska) studier visat att redan små barn har starkt negativa
attityder till överviktiga barn. Exempelvis beskrev 6-åringar
som fick se silhuetter av överviktiga barn att dessa var "lata,
smutsiga, dumma, fula och lögnaktiga". När barnen blir äldre
har de svårt att bli antagna i prestigefyllda skolor, erhålla
attraktiva arbeten, att få samma lön som normalviktiga för
samma arbete och att bli respektfullt behandlade av sin läkare. Stigmatiseringen
riktar sig dels mot själva kroppsfånget och dels mot personens
dåliga karaktär som visar sig i problem med att kontrollera vikten.
Minskat tobaksbruk
Rökstopp kan vara en delförklaring till den viktuppgång
som skett bland befolkningen s stort under senare år. Enligt Alicja
Kuskowska-Wolk finns ett samband mellan rökstopp och övervikt,
som är belagt i en amerikansk studie. Men naturligtvis överväger
andra hälsomässiga fördelar i samband med rökstopp.
Fetma i barndomen
Att övervikt som barn skulle vara en stor riskfaktor för att utveckla
övervikt som vuxen är inte belagt. Tvärtom är det konstaterat
att av alla överviktiga spädbarn har 80-95% normalvikt i skolåldern
och bland överviktiga 7-åringar är endast 10% överviktiga
som vuxna. Bland 14-åringar med övervikt har 30% denna status
som vuxen.
Var kan man få hjälp
Det finns i Sverige idag två riktigt bra och välkända organisationer
mot övervikt, dessa är Friskis & Svettis och ViktVäktarna.
Friskis & Svettis finns på många ställen runt om i
landet och deras metod går ut på att träna aktivt och sedan
ta ansvar för den egna hälsan.
ViktVäktarna däremot riktar mer in sig på speciella viktreduceringsmetoder
som går ut på att få överviktiga att gå ner
i vikt och att sedan bibehålla sin normalvikt. Bland annat med hjälp
av en strikt reglerad kosthållning. En kraftigt överviktig person
kan inte gå ner i vikt enbart genom att röra sig mer. Energiåtgången
vid den typ av motion som kan bedrivas av feta personer är obetydligt
högre än energiåtgången vid vila. Kostförändringar
med minskning av kaloriandel fett i kosten och ökning av andelen sammansatta
kolhydrater och regelbunden måltidsordning krävs. Motion bör
trots det alltid ingå i ett viktnedgångsprogram eftersom regelbunden
motion ökar sannolikheten för bestående viktförändring
vid ändrad kostordning. Att behandla fetma kan ses som ett förebyggande
av fetmans följdsjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, diabetes, vissa
cancerformer, rörelseorganens sjukdomar och psykisk sjukdom.
Vill du veta mer om fetma kan du bege dig till Studenternas hus, filmsalen
den 24 april kl 19-21 då det kommer att visas en film baserad på
Stephan Rössners pjäs"Isterbuk och päronstjärt".
Efter filmen kommer professor Per Björntorp att föreläsa
om kardiovaskulär prevention.
text: JOHAN SELINDH
Lästips:
Lena Ekenvall, Tove Rinnan, Regina Winzer
Kvinnors övervikt och fetma
Stockholms läns kvinnohälsorapport |
