SKTF om kulturarbetare och kulturministern omGöteborgs stadsteater

Ja, vad en författare kostar - som seminarierubrikensförsta led löd - fick vi väl inte reda på direkt. SKTF:sseminarium i går frågade sig mer om unga människor villsatsa på en framtid som kulturarbetare.

Jonas Hallberg var debattledareoch tog till pajasrollen, som vanligt, och fick publikens skratt att lossna.
- Min kärlek till litteraturen är obesvarad, inledde han och panelensom bestod av unga människor inom branschen kom med idel kloka ord:
- Det grundläggande är att man får lära sig läsa,sa Mats Kempe, lärare i litteraturskrivande på Nordiska folkhögskolani Kungälv.
- Journalist är jag för evigt. Alla politiska uppdrag ärtillfälliga, sa Marita Ulvskog, kulturminister och statsråd -och över 40 år, påpekade hon.
Jonas Hallberg undrade vad hon skulle säga om hennes 22-årigadotter ville bli författare?
- Jag skulle stötta henne. Att få jobba med något man brinnerför är underbart, och om man har råd är av underordnadbetydelse.

Astrid Trotzig, ung redaktör,frågade lite irriterat om hon verkligen tyckte att kulturarbetareska ha det så knapert som många idag har det.
- Nej, svarade Marita Ulvskog. Jag önskar att vi får generellaförändringar så att alla konstnärer inte hamnar utanföralla system. Skattesystemet och moms- och arbetsgivaravgifter är inteanpassade till konstnärers verklighet. Vi har för stora system,anpassade till löntagare och företagare i Sverige och inte tillmindre yrkesgrupper.
Det generella måste förstärkas, ansåg kulturministern,och tyckte att vi har för få humanister. Och hoppades att enutredning, som är i gång, ska ändra på det.

Benita Vikström, förstevice ordförande i SKTF verkade lite trött på debattledarenstorra humor och riktade sig till kulturministern med frågan: Ärinte kulturfrågorna för marginellt små i konkurrensen meddet övriga i samhället?
På det svarade Marita Ulvskog att kulturen fick 100 miljoner mer ifjolårets budget, som enda departement blev man uppräknad - ochuttryckte att en del av arbetsmarknadspengarna borde ligga på kulturen.
- Men kommunerna har det knapert, medgav hon men satte hoppet till bibliotekslagensom hinder för ytterligare nedskärningar.
Benita Vikström påpekade att 400 biblioteksfilialer har lagtsned de senaste fyra åren. Borde man inte prioritera kulturen och ökatillgängligheten istället?
- Får jag hjälp av SKTF med att ta fajten med Kommunförbundet,lovar jag att vi inte ska få bibliotek som lägger ner, lovadeMarita Ulvskog och SKTF:s vice ordförande nickade bifall.

Bokmomsen bör inte varahögre än på livsmedel - alltså 12,5 procent - sa kulturministern,och målade ut kultur som näring för kropp och själ.
- Att folk vågar närma sig kultur är viktigt, tyckte MatsKempe och slog fast att skolpolitik och kulturpolitik går hand i hand.
- Jag har aldrig funderat på om jag har råd att vara kulturarbetare,sa Anna-Karin Elde, illustratör - och fortsatte med att prata om hurviktigt det är att "välja" föräldrar som planterarkultur i sina barn.

Att vissa kommuner blivitrent cyniska, och sätter upp mål som att "85 procent avalla elever ska vara skrivkunniga när de slutar skolan", tyckteBenita Vikström var försmädligt.
- Vad händer med de övriga 15 procenten, undrade hon och panelensvarade:
- Höj lärarnas löner, sa Jessika Gedin, förlagsredaktör.
- Mindre klasser, sa Anna-Karin Elde.

Ensemblen enades om att skolanoch biblioteken måste finnas, och deras stora betydelse för utvecklingen.
Jonas Hallberg stack emellan med läsarnas favoriter, enligt bokutredningen:Astrid Lindgren är barnens, Stephen King 15 - 24 åringars, JanGuillou studenters och ungdomars och Vilhelm Moberg den äldre generationensfavoritförfattare.
Slutligen bad han panelen komma med korta råd till framtidens författare.
- Bli det och brinn, sa Benita Vikström.
- Instämmer, sa Astrid Trotzig.
- Läs, och ni blir det till slut, sa Marita Ulvskog.
- Skaffa en bra chiropraktor, för kropp och själ hör ihop,sa Anna-Karin Elde.
- Läs, sa Mats Kempe.
- Skriv bra och slarva inte, sa Jessika Gedin.

Efter seminariet ställdeAlba frågor till kulturminister Marita Ulvskog om Göteborgs stadsteater.

Göteborgs stadsteater fick 27 miljoner av staten och 61 miljonerav Göteborgs kommun varje år. Det blev lite tvister om dessasummor i samband med krisen på teatern i augusti. Många blevarga för du hade angett fel siffror?
- Ah, jag hade tittat i fel tabell när jag fick en fråga, mendet är totalt ointressant nu...Det är 27 miljoner per årsom är bidraget till Stadsteatern, sen har ju Backa och Folkteaternseparata bidrag.

Men Stadsteatern klarar sig uppenbarligen inte i nuvarande form. Vadär din och regeringens inställning i nuläget till teatern?
- Göteborgarna och politikerna här, tillsammans med de anställdapå teatern måste försöka prata sig samman. Men iblandkan man ju bli väldigt orolig över Stadsteaterns framtid. Detvi kan göra från statens sida är att säga att en tillfälligstängning inte är någon katastrof. Men då måsteju förutsättningarna innan man går in i detta vara sågoda så man vet att det bara handlar om en mycket kort och tillfälligstängning. Och att det under stängningsperioden bedrivs konstnärligverksamhet. Den får inte avbrytas, för då blir det intemöjligt för staten att betala ut stadsbidraget. Och jag hoppasdet ska bidra till att lösa konflikten. Jag har till och med sagt attstaten är beredd att lägga på ytterligare, tillfälligt,några miljoner. Och att underlätta för samtalet mellan deanställda och politikerna för att rädda teatern.

Du tycker alltså att vi ska ha en stadsteaterensemble häri Göteborg?
- Jag tycker det vore väldigt illa, om en kulturstad som Göteborgsom lägger väldigt mycket pengar på kulturen, inte ocksåhar en stadsteater.

Tycker du att det är en bra lösning som nu har presenteratsför Stadsteatern, med konsultutredning och att man stänger ochsedan öppnar igen?
- Om det är en tillfällig stängning, där man ärhelt överens med personalen hur det ska gå till under stängningsperioden,alltså att man fortsätter att bedriva konstnärlig verksamhet.Och att man sen kommer igång med en ensemble, efter stängningen- då är det ingen katastrof. Men jag är inte beredd attgå in och diskutera de konkreta förslag som finns i dag.

Hur ska kulturen kunna överleva med minskade statsbidrag?
- Det är inga minskade statsbidrag till kulturen, utan vi har fortsattatt öka dem. Det som är problemet för många kommuneri dag, är att de har de stora ekonomiska problem som staten ärpå väg ut ur. Kommunerna har svårt att leva upp till sinakulturpolitiska ambitioner. Jag tror att vi kommer att ha ett mycket bättreläge om ett, ett och ett halvt år. Och då gäller detatt se till att bastrukturerna, kulturinstitutionerna av olika slag - blandannat teatrarna - klarar sig genom svackan och sen kan blomstra igen påandra sidan. Man måste vara rädd om det som har byggts upp avoffentliga medel, framför allt kommunala medel men också statliga,under 20 års tid. Och när det gäller Stadsteatern häri Göteborg betydligt längre tid.

text:LEIF WILEHAG
foto: AGNETA SLONAWSKI