Upprörda känslor om invandrarei media

"Törs vi skriva som det är?"skulle seminariet handla om - men utvecklade sig mer till en invandrarpolitiskdebatt.

Svenska Journalistförbundetarrangerade och Stephen Lindholm i styrelsen och journalist på Kommunalarbetareninledde:
- Blir våldtäkten mer brutal om vi skriver att en invandraregjort det?
Han exemplifierade med TV-reportern som frågade polisen om den misstänktevar svensk eller invandrare. Eller förskönar medierna problemenmed invandrare?
Birgitta Löwander, massmedieforskare menade att det sistnämndaär en myt.
- Rasismens komplexitet och verkningar har osynliggjorts i medierna. Mankoncentrerar sig på lasermannen, VAM och rasistiskt våld ochreducerar det till polisärenden, sa hon.
När invandrare blir offer får de sympati i media, men omyndigförklarassamtidigt, ansåg hon, och pekade på att det annars var tystom kriminalitet bland invandrarna. Och att antirasistiska demonstrationerbara rapporteras om de är bråkiga.

Asrin Mohamadi, skribent,sa att hon hade en helt annan bild av medierna.
- Det finns en positiv genomströmning i rapporteringen i Sverige, tex om homosexuellas rättigheter. Det är samhällets förtjänstatt det är möjligt.
Men med invandrare är det annorlunda.
- Hur mycket stöd i media får de tusentals som vänt ryggenåt det förtryckande i islam? Det pratas mycket om invandrarestraditioner, vilket stödjer de mörka sidorna av detta, menadeAsrin Mohamadi.
Jesús Alcalà, skribent och jurist tyckte att journalistikensuppgift är att stå för grundläggande värden ochprinciper.
- Mer och mer avgränsar man invandrare - iranier, irakier och tilloch med pratade man om en dansk som sköt poliserna i Finland nyligen.Man måste undvika att underblåsa stämningar mot invandrare,men ytterst handlar det om personliga ställningstaganden.

Sedan pratade den förresakkunnige hos invandrarminister Leif Blomberg, Ozan Sunar, om orsaken tillinvandringspolitiken. Vi delar upp svenskar och invandrare, det ärproblemet, menade han.
- Hur har statens politik formulerat sig? Utgångspunkten är tvåkategorier: 900 000 har invandrat fysiskt, 700 000 är födda iSverige och kan språket och har kanske en svensk förälder.
- Detta är ett rasbiologiskt fenomen, och definitionen är mer:främlingen!Källorna till problemet är den politik som bedrivits sen 70-talet,tidigare kallad invandrarpolitik och nu integrationspolitik. Den börtas bort.
- Relationerna har perverterats av detta, liksom medias hantering. De köperoch slickar regeringens politik i röven, dundrade Ozan Sunar och enmatt applåd hördes i salen.
Lägg på ett klassperspektiv: kalla det mångsocialt samhälleistället för mångkulturellt, slutade han och JesúsAlcala' protesterade och ansåg att många invandrare behöverstöd genom politiska åtgärder.
- Klart vi ska bedriva politik men hur? Inte med denna uppdelning, replikeradeOzan Sunar.

Jonathan Falck, redaktionschefpå GP tyckte att hans tidning bör skriva om nationaliteten omdet är relevant för brottet, t ex organiserad brottslighet. Menhan ansåg att GP bör bli självkritiska.
- Vi skrev för 30 år sen om invandrare bara som brottsoffer,nu skriver vi betydligt mer. I sport tas inte invandrarperspektivet uppalls, påpekade han och satte hoppet till den kommande, eventuella,redaktionen i Angered där förhoppningsvis invandrare ska fåanställning.
Birgitta Löwander talade om nyhetsjournalistik som problemet. Att detär svårt att bryta dess respekt för makten, och hon tyckteatt invandrarprogrammen i TV bäst lyckats med att låta vanligamänniskor komma till tals.

Sedan kom debatten igångpå allvar när Kurdo Baksi i publiken tog upp perspektivet attendast två av 1000 journalister har invandrarbakgrund, och att detär därför invandrare beskrivs som de gör i media.
- Men ingen tänker på stamträdet, kontrade Ozan Sunar ochkom tillbaka till att det är en social definition.
- Det är fel att invandrare ska beskriva bara sina egna förhållanden,Jag skulle vilja se en blond kille presentera Mosaik och att Alexandra Pascalidoukörde Aktuellt. Vi måste inse begränsningarna, kan vi intespråket - om vi bryter för mycket - har vi problem och det ärinte att diskrimenera, menade Jesús Alcala'.
Stephen Lindholm(som spelade Pelle i Saltkråkan som barn) brötin och minde om den folkstorm en nyhetsläsande kvinna drog igångpå 40-talet.
Alexandra Pascalidou som satt i publiken svarade att hon nog kunde göramer som chef för Aktuellt än som programledare. Men tyckte attspråket inte är problemet för invandrarna, utan att diskrimering,som det handlar om, är något annat.

Och så blev hon väldigtupprörd över Asrin Mohamadis påstående att 80 procentav invandrarna inte kan språk och grammatik. Statistik hon sa varhämtad från Rinkeby och Tensta.
- Jag har kulturchefen i Rinkeby bredvid mig och hon har siffror, sa AlexandraPascalidou - men hennes kamrat avböjde att tala.
- Alexandra, du säjer att du representerar alla invandrare. Men durepresenterar inte mig, replikerade Asrin Mohamadi, synbart irriterad.

Jesús Alcala', somvar tvungen rusa till tåget, fick en sista replik:
- Det är synd att vi inte tar upp diskrimineringen av invandrare. Ochförtrycket invandrargrupper emellan.

text:LEIF WILEHAG