På jakt efter bildning
Bildning eller utbildning är snarlika men väsensskilda.Det framgår klart när idéhistorikern Bernt Gustavssondiskuterar bildning med förre kulturministern Bengt Göransson.
- Bildning var en laddad fråga undermin tid i regeringen, berättar Bengt Göransson. Själv kundejag inte godta den polarisering som var den gängse i kunskapssynen.
- Motsättningarna på 80-talet var ungefär desamma somidag. Dels har vi "paketkunskaparna". För dem är kunskapdetsamma som vad som står i böckerna i bokhyllan. Dels har vide som anser att kunskap är att lära sig hitta kunskap. Idag handlardet om att hitta i ett ostrukturerat material på Internet. Men vadär det för mening med en telefonkatalog om man bara tänkerringa på måfå?
- Det har vuxit fram ett nytt språk i utbildningsdebatten, hävdarBernt Gustavsson. Ta vem ni vill i inflytelserik position. Det talas omkvalitet, utvärdering, humankapital, Europas bästa skola. Mendet betyder egentligen inget nytt. Vi behöver utveckla ett motspråkså att vi kan tala seriöst om bildning.
Kunskapslyftet bollades mellan de bägge debattörerna som ettbegrepp som förs fram med detta nyspråk. Men Bengt Göranssonvill inte svartmåla detta utbildningsprojekt:
- Man ska inte generalisera alltför mycket om Kunskapslyftet, menman ska vara medveten om riskerna. Utbildningen får inte bli alltförsnävt inriktad på att de den utbildning man tror behövsidag på arbetsmarknaden.
- För vilken företagsledare idag har relevant utbildning, frågarsig Bengt Göransson retoriskt. Det kan väl högst vara 2-3stycken.
Göransson ser problem med en skola som satsar alltför snävtpå att utbilda eleverna för en arbetsmarknad. Med ökad konkurrensfår vi folk som skaffar sig kunskaper som ingen annan har. Folk bordesatsa på bildning istället.
- En företagsledare hävdade att när managementlitteraturennu är uttömd behöver vi bildning, fyllde Bernt Gustavssoni. Men vi behöver en ny humanism baserad på något annatän klassisk bildning.
Från bildning glider debattörer ofta över till frågorom demokrati. Bengt Göransson gör kopplingen via utbildningenav civilekonomer:
- De civilekonomer som idag anpassar sig till kursutbudet för atttjäna mest möjliga pengar, är de mest farliga medborgarna.
- Demokrati är en intellektuell process. Det handlar inte bara ombeslutsprocesserna. Som medborgare måste vi känna att vi blirhörda och sedda. Fler omröstningar löser inte detta problem,det slutar bara i en förenkling av demokratin.
- Man kan inte börja lära sig något om man inte fårbörja i sin egen vardag, menar Bernt Gustavsson. Det betyder att demokratihänger intimt ihop med bildning.
Demokrati är ju inte ett privilegium för fåtalet.Därmed blir kopplingen mellan demokrati och folkbildning självklar.Eller borde vara. Men ansvaret för folkbildningen kan vi inte överlåtatill organisationsproffs, menar Bengt Göransson. Det är ett medborgaransvar.Vi måste alltid tala för våra lidelser!
Debattörerna kom så lite in på kopplingen mellan folkbildningoch forskning. Bengt Göransson, som ju själv varit ansvarig förforskningspolitiken, hävdar att universiteten idag inte är ohotade.Med en koppling till nedläggningen av den fasta ensemblen påstadsteatern i Göteborg, som troligen kommer att ersättas medtillfälliga ensembleprojekt, menar Göransson att forskningen kankomma att få en liknande utveckling. Kortsiktiga forskningsprojektkan bli morgondagens verklighet.
- Därför är det viktigt att folkbildningen och universitetenvärnar om sin frihet. Den vanliga skolan däremot har inte lyckatsvärna detta bildningsperspektiv.
text: CHRISTER WIGERFELT
