| |
Glasbruksmuseet i Surte kan i år fira
sitt femårsjubileum. Beläget i en vitmålad kvarnsbyggnad,
mitt i samhället bredvid riksväg 45, är det väl värt
ett besök. Här kan besökaren få en inblick i glasblåsandets
svåra konst, se interiören från en bruksarbetarbostad från
30-talet och bese de vackra varianter av emballageglas som bruket tillverkade
under sin drygt 100-åriga historia.
På museet arbetar Annelie Aspholm som guide och hon kan berätta
den roliga historien bakom coca-cola flaskans utseende:
- När dryckesjätten Coca-Cola år 1915 skulle ta fram en
lockande flaskdesign utlystes en tävling. Formen måste vara unik,
så att den törstige även i mörkret skulle känna
igen sin colaflaska!
Det vinnande förslaget kom från svensken Alexander Samuelsson,
som 1883 hade utvandrat till USA, efter att tidigare varit glasblåsare
på bruket i Surte.
Ryktet säger att Samuelsson fick idén till flaskformen då
han såg den berömda (och välformade) skådespelerskan
Mae West!
Välbesökt attraktion
När Ale kommun, som förestår museet, kläckte
idén till skapelsen var en av huvudtankarna att locka förbiresande
att stanna till.
- Ett av problemen är att Surte, och Ale kommun, bara varit en genomfartsled.
Folk har åkt igenom på resa mellan Göteborg och Trestadsområdet,
säger Annelie Aspholm.
Hittills har satsningen varit lyckad. Alltsedan starten 1992 har Glasbruksmuseet
år från år haft en ökande publiktillströmning.
Förra året var antalet besökare 5 545 jämfört
med cirka 4 633 året innan.
Själva museilokalerna ger ett fräscht och ombonat intryck. Annelie
Aspholm berättar att det är lokala alekonstnärer som stått
för museets vackra väggmålningar. En av väggmålningarna,
gjord av konstnären Ellinor Holst, föreställer en översiktsbild
över Surte från slutet av 1800-talet och beskriver det dåtida
samhället.
Flaskor i alla former
Den digra utställningen av brukets olika emballageglas kanske
ändå är mest intressant. I tider långt före plastens
och tetrapackens genombrott, var glasflaskan oumbärlig som emballage.
Äldst är för övrigt en ölflaska från 1893.
Inglasade trämontrar visar flaskor i alla möjliga utföranden
och färger. Rad på rad står flaskor för punsch, konjak,
öl men också för parfym och mjölkprodukter. På
en flaska ståtar företaget Arlas symbol med den uppåtstigande
solen, vilket ger Annelie Aspholm tillfälle att avslöja mer kuriosa:
- Det var den lokale lantbrukaren Bo Natt och Dag som 1909 grundade Arla
Mjölkindustri AB. Arla blev tidigt en storkund till Surte Glasbruk,
berättar Annelie Aspholm.
Natt och Dag måste ha varit en samvetsgrann person. I det tidiga sekelskiftet
grasserade tuberkulosen, vilken skördade många människoliv.
Då tuberkelbakterien frodades i mjölkprodukter vidtog den framsynte
lantbrukaren vissa försiktighetsmått. Mjölkkorna på
hans gård testades regelbundet som reaktionsfria från tuberkelsmitta,
en för sin tid unik åtgärd.
Upp som en sol
Två välkända göteborgsnamn, Alexander Kieler
och Olof Wijk, startade i mitten av 1800-talet upp verksamheten i Surte.
Från början var fabriken tänkt som segelduksväveri,
men efter Wijks bortgång 1856 avstannade verksamheten. Omgivningarna
visade sig dock vara utmärkt lämpade för glastillverkning.
Värmländska Eds Glasbruk kom år 1862 ned till Surte för
att ta över.
- Här fanns en lämplig fabrikslokal, vattenkraft från Surtedammarna
och inte minst sand från de närliggande bergen, berättar
Annelie Aspholm.
År 1863 påbörjades handblåsning i Surte, som 1926
övergick i maskinell blåsning. Glasbruket fick snart en global
avsättning för sina produkter. Mellan åren 1896 och 1917
gick hela 98 procent av produktionen i Surte på export. Flaskor exporterades
till Nord- och Sydamerika, Sydafrika, Saudiarabien, Indien ja ända
till Australien. Transporterna underlättades givetvis av närheten
till Göta Älv och utskeppnings-hamnen i Göteborg.
Glasbruket tycktes, likt Arlasymbolens sol, ha en ljusnande framtid men
1978 lades det ned.
- Nedläggningen var oväntad och skapade en hel del turbulens.
Hela Surte samhälle var ju uppbyggt kring brukets verksamhet, berättar
Annelie Aspholm.
Orsakerna till nedläggningen var framför allt användningen
av tetrapack och aluminium samt en ökad glasåtervinning. Visserligen
var fabriksbyggnaden i Surte modern, efter en nybyggnation på 50-talet.
Dåvarande ägaren, PLM, resonerade dock att närheten till
Göteborg skulle trygga sysselsättningen för de runt 630 glasbruksarbetarna.
Och glasbruket fick gå i graven.
Färdigpaketerad semester
Surte Glasbruksmuseum ingår som en av många attraktioner
i turistprojektet "Längs Göta Älv - 1 000 år på
10 mil". Projektet, som 1995 bildades av de fyra älvdalskommunerna
Ale, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg, har hittills slagit
väl ut. Målet är att marknadsföra Göta Älvdalen
som kulturhistoriskt område och samtidigt locka turister till bygden.
- Vi, de fyra kommunerna, samarbetar med gemensamma turistbroschyrer och
vi visar ofta upp oss på turistmässor och så vidare, säger
Annelie Aspholm.
Ifjol introducerades tre olika paketerbjudanden på försök,
något som kommer att permanentas i år. Hugade turister kan nu
erbjudas att cykla, golfa respektive fiska längs Göta Älv.
- Paketen innehåller en komplett semester med sysselsättning,
mat, logi och fritt inträde till olika sevärdheter. Vi har lanserat
paketen utomlands, bland annat fiskepaketet i Tyskland, berättar Annelie
Aspholm.
IT-satsning
En annan av fjolårets nyheter är satsningen på
IT och multimedia. Fyra multimediadatorer, utplacerade på Glasbruksmuseet,
Lödöse museum, Trollhättans turistkontor och Vänersborgs
bibliotek, kan nu visa upp älvdalens begivenheter i bild, text och
film.
- Jag tror mycket på marknadsföring via IT och Internet, säger
Annelie Aspholm.
Nästa projekt som diskuteras är en färjeförbindelse
mellan Göteborg och Surte Glasbruksmuseum. Cirkeln skulle då
vara sluten. Göta Älv, den livgivande pulsådern, som en
gång var förutsättningen för Glasbrukets uppkomst och
flaskornas transport, får då en ny uppgift. Att frakta kunskapstörstande
kulturturister fram och tillbaka längs den kulturhistoriskt mättade
Göta Älvdalen.
text: JAN-OVE TALLBERG
[TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING] |
