Ett vanligt hyreshus. Många är ensamma
gamla. Ser när grannen går till jobbet och noterar vilken tid
han kommer tillbaks.
Men även de som har vänner och aktiviteter på annat håll
har ett behov att lära känna de som bor i samma hus. Det ger en
trygghet. Och en levande stad behöver trygghet.
Det menar Kerstin Nordström som är beteendevetare
och tillsammans med sin man Christer står bakom det soluppvärmda
huset i Järnbrott söder om Göteborg. En lyckad miljösatsning
som även fick hyresgästerna att börja umgås och lära
känna varandra. Mycket tack vare ett växthus längs ena fasaden,
som en del av bottenplanet.
-Idag går man och ringer på om en person inte varit i växthuset
på ett tag, säger Kerstin
Det är ju så att svenskar
ska ha en anledning att mötas. I Järnbrott är anledningen
odling i växthuset eller lotterna utanför. Hyresgästerna
fick också en plats och ett rum att mötas på. Idag drygt
tio år senare hänger det gardiner i "Huldas kafé",
inget kafé i vanlig mening utan ett rum som ligger nära växthuset
och i hyreshuset. Uppkallat efter hyresgästen Hulda som först
började pynta.
Man ska inte behöva anstränga sig för
mycket. Det räcker att rensa ogräs eller gallra morötter
samtidigt som man pratar lite med grannen. Vitsen är att man ändå
går till växthuset och då kan man ju umgås liksom
på köpet. Kerstin pratar om vikten av halvprivata sfärer.
Men det är klart. Alla är inte intresserade
av odling, och Kerstin påpekar att odling och växthus inte är
någon universallösning. Det verkar i och för sig som hyresgästerna
hänger lite i växthuset ändå. Kanske för att man
naturligt går igenom där och det är en vacker plats.
Runt omkring ligger hus som också ursprungligen
är uppförda på 50-talet, men utan samma aktivitet som i
solhuset. Ändå har Poseidon som äger försökt med
olika aktivitetsgrupper, bänkar och vindskydd.
Kerstin tror att det beror på alla nej-sägare. Kommer någon
med ett förslag på förändring finns det alltid de som
tycker att det är bra som det är. Ett slags negativt kreativa
personer som hittar (på) en massa argument emot.
Av någon anledning har detta brutits i solhuset. Kanske för att
man fått en naturlig mötesplats och en naturlig anledning att
mötas på ett lätt sätt. Kanske för att Kerstin
och Christer har velat att det ska bli så?
Sen huset stod ombyggt och färdigt
1986 har studiebesöken kommit i lång rad. "Å, vad
fint", "Så bra att man sparar energi", "Så
trevligt med växthus att odla och träffas i". Men fastighetsägare
och byggherrar har sagt: "Det fungerar inte i vårt område."
"Det är nog annorlunda i Järnbrott."
Med en viss besvikelse har Kerstin och Christer märkt att svepskälen
radat upp sig lika många som studiebesöken.
Men genom EU-bidrag ska äntligen den enkla
men fungerande solmodellen prövas i nästan tre gånger så
stor skala i Gårdsten. I Järnbrott var det 96 lägenheter
som fick solvärme och växthus. Här blir det 255.
Bland annat ska tvättstugorna upp i ljuset intill eller snarast i växthuset,
för att bli naturliga mötesplatser. Hyresgästerna ska alltså
kunna odla för att få grönsaker och kontakter. Eller inreda
utrymmet för andra aktiviteter om de så vill. Att hyresgästerna
bestämmer själva är viktigt. De ska få sänkta
kostnader genom solvärmen och samtidigt göra en miljövinst.
Liknande projekt sker samtidigt i flera EU-länder
text: MAGNUS MAGNUSSON
illustration: HENRIK LANGE

Hur blir Göteborg en levande stad?
-Bättre väder.
Hur blir Göteborg en levande stad?
-Det är viktigt att komma ihåg att levande inte behöver
betyda att vi springer omkring på gatorna som i sydligare länder.
Eller sätter ut stolar på gatan. Nu går jag en kurs i social
ekonomi och den går via internet. Den är också levande
och bra. |