Mångfald

lönar sig

Invandrare har blivit en ekonomisk faktor att räkna. Men Sverige är ett av de sämsta länderna på att anställa invandrare, trots att mångfald visat sig vara lönande för företagen. Här sitter "brassen" fortfarande på bänken.
"Vågar jag anställa Rodriguez?" Ja, var svaret när professorer och västsvenska företagsledare möttes för att diskutera möjligheterna för att få företag och myndigheter att anställa invandrare. Enligt SAF har näringslivet länge vågat att anställa invandrare och kommer att våga det i än högre grad i framtiden.

Trots vackra ord om den berikning och kompetenshöjning som en mångfald på arbetsplatsen ger visade Rolf Ohlsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, en annan sida av verkligheten. Sverige är nämligen tillsammans med Nederländerna sämst på att anställa invandrare. Bäst är USA som varit ett mångkulturellt samhälle från början och byggts upp genom invandring.

-För att kunna lösa problemen måste man ha en bakomliggande analys, menar Rolf Ohlsson och slår hål på många myter.
Det är ingen snabb förändring som skett utan det har varit en långsam process som lett fram till dagens arbetsmarknad. Varken den ekonomiska svackan i början på 90-talet eller ändrade bidragsregler är orsak till invandrarnas situation. Utan förutsättningarna för både invandring och arbete har förändrats sedan 60-talet.

-Vi ska vara väldigt försiktiga när vi talar om invandrare som en grupp. Invandrare är en väldigt heterogen grupp.
De stora skillnaderna mellan olika nationaliteter beror på när de invandrade till Sverige, vilken utbildning de haft med sig i bagaget och sist men inte minst vilken förmåga de haft att komma in i det svenska samhället. Istället är det en allt effektivare arbetsfördelning med ett demokratiskt lagarbete som gjort att enklare arbeten försvunnit eller ersatts av arbeten som kräver högre utbildning. Ord som kommunikation och samarbete har istället blivit nya honörsord för anställning på en arbetsplats.

-Sverige är nog världsbäst på att omorganisera företag och arbetsplatser. Vi är duktiga på demokrati och stolta över att vi inte har den här hierarktiska formen. Baksidan är att vi faktiskt ser ner på dem som inte kan kommunicera, utan det är "Lika barn leka bäst" som gäller.

Det är tre orsaker som Rolf Ohlsson framhåller som avgörande för att invandrare gallras bort vid en anställning. Det är den kommunikativa förmågan; att kunna tala och göra sig förstådd, den sociala funktionen på arbetsplatsen, att helt enkelt klara av en kafferepskonversation och den tysta kompetensen, den som vi föds in i och omedvetet har med oss om vad som är rätt och fel vid olika situationer.

Kunna klara av en kafferepskonversation

För två år sedan försökte Rolf Ohlsson få gehör för invandrarnas svårigheter med att få anställning på den svenska arbetsmarknaden, men då fanns inget intresse. Idag har mångfald blivit en ekonomisk term och en affärsidé som går att sälja. En organisation kan höja sin kompetens fem procent genom att ha anställda från andra kulturer. Om kompetens kan kläs i siffror, då ökar möjligheterna till arbete för arbetssökande med invandrarbakgrund.

-Problemen med de högutbildade invandrarna kommer att lösa sig, förutspår Rolf Ohlsson och visar på det intresse som har börjat komma för de här frågorna.
Han oroar sig istället för den stora massan av invandrare som inte har akademisk utbildning. Det är den grupp som är mest synlig ute i samhället och vars arbetskraft har blivit bortrationaliserad på en allt effektivare arbetsmarknad. Rolf Ohlssons uppmaning är att vi borde praktisera mer fotbollstaktik för att få in "brassen" på plan. Om kvarterslaget ska bli ett internationellt storlag måste det komma in nya spelare.

-Varför inte bli som Ajax som köper in utifrån för att höja kompetensen för hela laget, säger Rolf Ohlsson och "passar bollen" vidare till privata och offentliga företag.

text: INA LARSSON
illustration: HENRIK LANGE