|
Är kunskapen om IT viktigt för demokratin? Ja, eftersom
mer och mer av informationen kommer att sändas och kunna sökas
den vägen. Om man inte har kunskapen blir man istället hänvisad
till "redigerade kanaler" typ nyhetstjänster som Mariebergs
25 timmar. Och det är väl ok, om det är ett komplement, men
tråkigt om det är enda sättet att använda IT.
Om den är det; varför satsar inte fackföreningarna mer
tid och resurser att utbilda de egna medlemmarna?
Facket har alltid haft problem med att prioritera framtiden framför
det inrutade och invanda. Det är en stor apparat som tar lång
tid att vända. Nu har man tex satt igång LO:s datorprojekt.
Dvs medlemmarna kan låna till en egen hemmadator. Jättebra. Men
sent. Dessutom finns det naturligtvis krafter även inom facket som
är rädda för den direktdemokrati IT kan tvinga fram.
Medlemmar har ofta inte tid att gå på fackmöten. Viktiga
beslut tas av en liten krets. Om sådana beslut istället blir
föremål för direkta omröstningar via nätet, så
blir naturligtvis besluten lite mindre förutsägbara och kontrollerbara.Tex
vad gäller en löneförhandling.
Tror du att användandet av IT kommer att bli en global angelägenhet?
Ja. Det är den ju redan idag. På två sätt. Alla
investeringar betalas först om de lyckas slå igenom på
världsmarknaden. Börsen och investerare satsar så överdrivet
och spekulativt; att en liten marknad aldrig räcker för att hålla
ett IT-företag igång. Man måste alltid explodera internationellt.
Problemet är att det därigenom bara blir den rika delen av världen
då det är där marknaden finns. Forfarande har majoriteten
av världens befolkning inte ens tillgång till en telefon. Men
då är det ju också ett globalt politiskt problem.
Vem eller vilka behärskar nätet idag och i framtiden?
Idag i grunden den offentliga sektorn. Försvaret, universiteten, Telia
osv. I framtiden de stora mediaföretagen; Bonniers, Stenbeck i Sverige.
Microsoft, Sony, osv på världsmarknaden. Jag vet att dessa inte
kallas mediaföretag idag, men de blir det alltmer.
ETC har nu i höst startat en multimediaskola i samarbete med ABF.
Varför kommer den igång först nu?
Vadå först nu? Varför har ingen annan startat den för
länge sen? Vi kan väl inte göra allt heller. Nu har vi en
fungerande lönsam datautbildning som gör det möjligt för
oss att satsa även på en ren mediaskola. Det är alltså
en effekt av att annan utbildningsverksamhet byggts upp.En mediaskola blir
ju aldrig lönsam.
Hur togs de första kontakterna? Var det ETC som sökte upp ABF
eller tvärtom?
ETC ringde ABF
Har ETC planer på ett utvidgat samarbete med ABF?
Ja, om de vill. Vi känner på varann nu.
Är samarbetet med ABF annorlunda än arbetet med andra partners?
En folkrörelse är ju alltid väldigt trög till beslut.
Men det gör å andra sidan att man får arbeta med människor
man vill stödja och utveckla saker med.
Samarbetet kan bestå och inte bli en dagsslända vilket det lätt
blir när man samarbetar med små organisationer eller företag.
Finns det något som hindrar LO-förbunden att skaffa fram en
folkdator som skulle kunna säljas billigt till medlemmarna?
Nej det har de ju gjort.
Har IT och användandet av nätet stärkt demokratin?
Inte ännu. Och det är väl där kampen kan stå.
Ska vi ha kommunala omröstningar via IT, tv och telefon?
Förslagen om direktdemokrati- via datorn- har funnits ett tag, kan
den typen av demokrati fungera? (förutsatt att alla har tillgång
till datorer).
Ja. Problemet är debatten. Hur får man de tunga media att sprida
och skapa intresse för den debatt som måste föras inför
beslut? Dvs hur får man "public service" att fungera enligt
sina ursprungskriterier istället för kriteriet "vem gör
den dummaste och mest betittade lördagsunderhållningen i landet"
Kanske vi borde ha en public service kanal på internet också?
Behövs det censur på nätet?
Nej, inte mer än att de lagar för yttrande och tryckfrihet som
idag styr tryckta medier också ska gälla där.
Om svaret är jakande vilka skall utöva den?
En ansvarig utgivare skall kunna ställas inför domstol.Om brottet
är internationellt behövs en internationell domstol typ Haag i
internet- och publiceringsfrågor.
Tidningar på nätet. Hur skall de kunna bli lönsamma?
Först vill jag ifrågasätta utgångspunkten. Varför
måste de vara lönsamma?
Är de bra och gör en stor samhällelig nytta tycker jag inte
att lönsamheten skall vara målet. Däremot självständigheten.
Och det enda sättet att idag få en tidning självständig
på nätet är genom att privatpersoner betalar prenumerationer
för att finansiera arbetet.
Så enkelt är det nog. Vilket ju inte är så enkelt.
Det dyra är inte att driva en tidning på nätet. Det dyra
är att marknadsföra den!
text: BJÖRN ZETTERLING
LÄNK TILL ETC |