Sven-Eric Liedman är inte bara professor,han är författare också. Den senaste boken kom i år och har titeln " I skuggan av framtiden". Bokens tema är moderniseringsprojektet och upplysningsfilosofernas tro på ett nytt samhälle. Liedmans bok är en ambitiös resa genom idéhistorien. Läsaren bjuds med tillbaka till 1600-talets filosofer och samhällstänkare. De idéer som de mer optimistiska upplysningsfilosofeerna då hade, kanske inte har så mycket bärkraft idag?Men det ljusa hopp som dessa män hade om en förenad mänsklighet kanske inte helt är bortkastat ens idag.
- Vi är så lika vi människor, både fysiskt och psykiskt, att jag hoppas att det finns ett minimum av frågor vi kan enas om. Tortyr till exempel är väl något alla avskyr? Men visst har människan idag en osannolik utmaning inför framtiden.

MJUKA OCH HÅRDA
En del av den framtida utmaningen är den bristfälliga kommunikationen mellan vad Liedman kallar de mjuka och hårda delarna i samhället. De mjuka delarna är till exempel konsten, kulturen och demokratin, medan de hårda delarna är ekonomin, teknologin och stora delar av naturvetenskapen. Dessa olika delar har svårt att växa upp tillsammans. De hårda delarna får rollen som storebror som alltid har svaret på allt och anför leken. Lillebror å andra sidan är en osäker mjukis och kommer ofta på efterkälken. Men det kanske inte alltid är så att storebror bör leda leken/utvecklingen?

FÖRNUFTIG FRAMTID
En av de många filosofer som förekommer i boken är Georg Henrik von Wright. Den finländske filosofen tror inte att handlingar alltid är av godo. När Wright skriver om handlingar skiljer han på de handlingar som är rationella och de som är förnuftiga. Han menar att de två inte alltid sammanfaller. Sven-Eric Liedman resonerar också kring den Wrightska distinktionen när det gäller dagens Sverige.
- Kapitalet har genomgått en förändring. Förr kände sig kapitalet bundna till att producera varor. Nu produceras tomhet. Tomhet kan vara farligt.

OVÄNTAD POESI

En av de mer förvånande kvalitèerna med boken är att författaren får Hegel, den gamla preussiska surdegen, att framstå som en varm humanist.
- Hegel skrev att människan aldrig kan bli människa utan erkännandet av andra människor. Det innebär också ett erkännande av fienders rätt att leva.
Liedman gör klart att boken inte skrevs som en kursbok, utan för en annan typ av läsare.
- Jag skrev boken för den allmänintresserade läsaren. Debatten om framtiden pågår överallt och det kan vara bra att veta var argumenten som används i debatten kommer från historiskt sett.

UTAN SLITNA FRASER

Det är inte någon dogmatisk linje som drivs i boken , något som fick en recensent att regera negativt.
- Jag ville skriva en öppen bok och jag ville försöka rikta mig till dem som var intresserade av framtidsfrågan. Locka in dem i den idéhistoriska världen. De slitna vänsterfraserna talar inte till någon längre. Visst kan Marxs analyser av kapitalet fortfarande användas, men inte som dogmatikerna tror.

Text och Foto:BJÖRN ZETTERLING
Illustration:HENRIK LANGE

LÄNKAR TILL FILOSOFERNA

Hegel har egen sidaMarx också

von Wright plussar påKant finns på nätet

Foucalt lever på hemsidanCondorcet`s sida