Parserna utgör en liten folkspillra i ett gigantiskt indiskt folkhav. De kom till Indien redan på 600- och 700-talen, då de flydde från sitt hemland Persien undan islamisk förföljelse. De fann en fristad i Indien, och många parser slog sig ner på Indiens västkust i vad som sedan blev Bombay, och i Ahmedabad som ligger norrut i nuvarande delstaten Gujerat. Parserna uppges vara cirka 100 000, kanske färre, till antalet, och de flesta bor i Bombay.

Parserna är till religionen zoroastrier, även kallade eldsdyrkare, ty elden är för dem helig, vilket betyder att exempelvis tobaksrökning är förkastlig för dem. De har sina egna tempel, som ingen utomstående får besöka. Elden i templet får heller aldrig slockna. Parserna har inte assimilerats av det omgivande Indien utan har i stor utsträckning behållit sin särart och mestadels gift sig inom sin egen grupp. De har även begravningsseder, som skiljer sig markant från både hinduernas och mohammedanernas. Begravningssederna lär komma sig av att parserna håller eld, jord och vatten för heliga. De döda läggs ut i ett högt torn som kallas The Tower of Silence. I Bombay finns ett sådant Tower of Silence, det är beläget inom ett avskilt, inhägnat grönområde, där de döda läggs ut att förtäras av gamarna.

Parserna är framstående inom industri och handel och har grundat några av Indiens förnämsta handels- och köpmanshus. De utmärker sig även för filantropi. De har vad som kan betecknas som ett socialt samvete. Man ser aldrig en parser tigga på gatan i Bombay. Den eller de parser som inte klarar sitt eget uppehälle, kan påräkna hjälp av andra, välbärgade, parser som donerar medel bland annat till bostäder för behövande inom den egna gruppen.

Bombay är den indiska västkustens största stad. När jag en gång för länge sedan bodde där, var jag en tid granne med en parserfamilj, där hustrun kom från en parser-prästfamilj, prästämbetet är ärftligt. Lägenheten som jag hyrde, ägdes av en annan parserfamilj. Dessutom var en av mina allra bästa vänner också parser, han heter Nadir men kallas för Jack.

Av de parser som jag var bekant med, hade en av dem revisorsfirma, en var ingenjör och en annan var läkare. Läkaren var en förmögen dam som blott ägnade några år åt medicinsk verksamhet, hon var ju inte i behov av inkomster!

Parserna är ett gästfritt släkte och när man gästar en parserfamilj kan man vara säker på att bli bjuden på utsökt god mat. En speciell maträtt är så mäktig att man absolut måste vila sig efter att ha ätit den!

Text: BIRGITTA PANDE