|
| Hälsan och vädret tillhör människans käraste samtalsämnen. De angår alla och varierar från dag till dag. Vardagsfenomenen brukar värderas i belysning av individernas egna upplevelser, omvärldens attityder och gällande referensramar. Därför varierar bedömningarna i hög grad från tillfälle till tillfälle och från människa till människa. |
Det är lättare att göra vetenskapliga analyser av meteorologiska data än av hälsodata. Det finns ju egentligen inga "kontroller" när det gäller människans subjektiva upplevelser av hälsa - bara när det gäller hennes objektivt registrerbara ohälsa (sjukdomar). Därför blir epidemiologiska studier mer koncentrerade på frånvaro av sjukdom än närvaro av hälsa. Men hälsan har ganska lite med sjukdom att göra. Även en biomedicinskt sjukförklarad kan ju känna sig frisk. Vetenskapen har svårt att finna ikapp verkligheten. Satistiska sannolikheter kan hamna långt från biologiska sanningar. Men "friskt vågat är hälften vunnet". I den rubricerade rapporten redogör författarna, med dr Anna-Lena Undén (Karolinska sjukhuset) och fil dr Stif Elofsson (institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet) för en stor enkätstudie, som genomfördes under våren 1995 och som omfattade 5470 medverkande personer över 18 års ålder.
Resultaten visar att ålder, arbete, fritid, humör och energi spelar en framträdande roll för hälsoupplevelserna - men de starkaste sambanden finns med den funktionella, fysiska och mentala hälsan. Slutsatsen av de rikliga, statistiska analyserna och en därpå baserad, hypotetisk förklaringsmodell, blir att det är en stort antal faktorer i en människas liv, som spelar en avgörande roll för hur var och en skattar sin hälsa. Faktorerna varierar starkt - både mellan individer och befolkningsgrupper. I genomsnitt bedömer kvinnor sin hälsa som sämre eller högst lika bra som män - i alla åldrar. Sambanden med psykosociala faktorer och mental hälsa är betydligt starkare bland äldre kvinnor än bland yngre. Så gäller även för den fysiska hälsan. Sammanfattningsvis har författarna utfört en imponerande arbete med sitt stora, vetenskapliga material. Resultaten avslöjar visserligen inga överraskningar men kommer att bli ett värdefullt "bollplank" för andra studier av människans villkor. Författarna är naturligtvis smärtsamt medvetna om att många subjektiva värderingsmösnter inte går att registrera och analysera objektivt - även om de skulle tillhöra de mest angelägna i en människas vardag. Det är med välbefinnandet som med vattnet - den, som vill studera det, måste leva mitt i det för att förstå det. text: GUY HEYDEN |
 |
De prediktorer,
som utnyttjades för självskattad hälsa, omfattade sociodemografiska,
psykosociala och livsstilsrelaterade frågor med olika svarsalternativ.
Dessutom ingick frågor om funktionellt, fysiskt och mentalt hälsotillstånd.