Göran Greider
Arbetarklassens återkomst
Om klasskampen, globaliseringen
och framstegstanken
Albert Bonniers Förlag
   
 

En handelsresande i självklarheter, det var så Greider kallade sig i en artikel jag läste nyligen. Och efter genomläsningen av hans senaste essä så är jag beredd att hålla med. För Göran Greider är ingen barrikadstormande testuggande yrkesrevolutionär utan ett barn av det folkhem han är en varm och envis försvarare av. En resonabel reformist som vill ha tillbaka den rättvisa och solidaritet för alla som han menar en gång fanns i det socialdemokratiska Sverige , en gång var de rättigheterna självklarheter,nu är de alla försvunna eller omstöpta till oigenkännlighet.

Självklarheterna är också tydliga i den beskrivning av dagens samhälle som essän till största delen består av . Men det är inga slarviga klyschor utan väl underbyggda argument som han resonerar kring. Det har växt fram ett mer orättvist Sverige de senaste femton åren, arbetslösheten är bara ett exempel av många som Greider redogör för. Självklart är det däremot inte att resonera i klasstermer som författaren gör. Givetvis har arbetarklassen blivit svårare att definera som klass de senaste 20 åren men den finns där. Lite grovt kan man säga att Greiders klassdefintion gäller de som är mer eller mindre maktlösa när det gäller att påverka sin situation på arbetsplatsen och inte minst om de har något arbete. En allt större andel av den svenska arbetarklassen arbetar numera som daglönare och flexibla springvikarier.

Myterna förblindar
Myterna som florerar i debatten kring hur människor vill jobba är många, en av de mer omhuldade är den att ungdomen skulle föredra ett rörligare arbetsliv och slippa få fasta arbeten. det tror inte författaren på och hänvisar till en vetenskaplig rapport om ungdomar och arbete, som visar det motsatta. Givetvis finns det anledning för unga välutbildade människor att vara flexibla när det har allt att tjäna på det. Men det stora flertalet av ungdomarna idag har det mycket svårt att få vettiga arbeten, blir därigenom dåliga konsumenter och usla skattebetalare. den nedåtgående spiralen gryts aldrig och den offentliga ekonomin påstås bli allt sämre.

Vid två tillfällen så brister det i argumenteringen, dels när det gäller steriliseringen av svenskar, på mycket tveksamma grunder, som pågick under många år. Socialdemokraternas villighet att medverka till att förädla den svenska folkstammen är otvetydlig, en genomläsning av boken Förädlade svenskar rekommenderas den som tvivlar. Själva steriliseringarna menar Greider genomfördes av över- och medelklassens representanter, utan politisk uppbackning tror åtminstone inte jag att det skulle vara möjligt.

Visionärt och klokt
Dels är det synen på Palme som Greider sorgfälligt utmålar som en halvgud, vilket känns unket och onödigt. men annars känns essän helgjuten och viktig i den debatt som lyser med sin frånvaro. Den diskussion som borde förts om skolan vården och demokratisk ekonomi. Sist men inte minst krävs en genomlysande diskussion om vilka slags människor vi vill vara både nu och i framtiden.

Det stycke i boken som känns mest vitalt och levande är det där författaren lämnar denna dystra tid och blickar framåt. Tankarna som Greider utvecklar om att bygga ett hållbarare Sverige är både visionärt och klokt. Den roliga beskrivningen av New Age-"rörelsen" subjektivitet ger en skarp analys av en navelskådande rörelse som står långt från den kollektivism och det solidaritetstänkande Göran Greider står för utan att skämmas ett ögonblick. Syftet med boken det vill säga att visa att arbetarklassen I Sverige varken är liten eller svag ger han många bevis på i essän. I dagens samhällsdebatt så fylld med den repressiva tolerans, (enligt författaren betyder det att debatten är fri för alla så länge inget viktigt eller kontroversiellt framförs ) Greider själv talar om, är det underligt att en sån rak och tydligt socialistisk essä utkommer idag och dessutom på Albert Bonniers förlag.

Text: BJÖRN ZETTERLING