Kritisk massa av kreativt humankapital

God tillgång till infrastruktur för musikproduktion

Utbildningsinstitutioner och studieförbund (musikskolor, musikhögskolor etc.)

Hög exponering mot engelska språket (ingen dubbingen av filmer, stort utbud av angloamerikansk underhållning etc.)

Förebilder ("ABBA-effekten")

Ett utbrett musikintresse (amatörband, körer etc.)

Folkrörelsetradition

God tillgång till replokaler

Ny teknik lättillgänglig

Hög grad av utbyte av formell och informell ("tyst) kunskap

Exporttradition

Designkompetens

Nyföretagande och entreprenörskap

Öppen arbetsmarknad med relativt hög arbetskraftsrörlighet inom musikindustrin. Starka nätverk mellan olika nyckelpersoner inom musikbranschen som underlättar spridning av strategisk ("tyst") kunskap.

Lokomotivföretag som haft resurser att använda svenska underleverantörer

Lång tradition av industridesign som påverkat musikindustrin positivt

Krävande kunder

Stabil efterfrågan

Krävande och trendkänsliga kunder samt stabil inhemsk efterfrågan

Specialiserade underleverantörer, relaterade branscher samt andra konkurrenskraftiga kluster

Starka bransch- och intresseorganisationer

Krävande kunder (business to business)

Ett stort antal bransch- och intresseorganisationer som stödjer musikindustrin

Folkparkstradition, offentligt stöd till konserter etc.

Nationellt politiskt stöd

Lång period av ekonomisk tillväxt och framväxten av välfärdsstaten

Exportframgångar som gjort musikindustrin näringspolitiskt prioriterad

Förändrad syn hos nationella politiska beslutsfattare till musikindustrin och andra upplevelsenäringar som betydelsefulla för ekonomi och tillväxt

Lättillgänglig infrastruktur

Nya kulturella influenser

Övergång från analog till digital teknik (ökad tillgänglighet genom lägre priser)

Migration