Köa för kunskap | |
Mamma Maria vill läsa in gymnasiekompetens och behöver därför dagisplats till sina tre barn. Men Marias kommun är inte gjord för vare sig barn, Maria eller studier. | |
Maria hoppade av gymnasiet efter sammanlagt tre terminer och nu vill hon bli socionom. För att komma in på socionomutbildning behöver hon gymnasiekompetens i bland annat svenska, engelska, matte och samhällskunskap och därför kom kunskapslyftet perfekt med ett gratis studieår. Efter kunskapslyftet skulle hon kunna fortsätta vägen mot socionom. Om det inte vore för tre barn som behöver plats på dagis medan mamma pluggar. Egentligen har Maria lagen i ryggen. Från 1 januari 1995 är kommunerna skyldiga att ordna barnomsorg till alla barn i åldrarna 1-12 år som behöver. Plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, i praktiken normalt inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna har anmält att deras barn behöver plats. I Marias Västsvenska kommun får mamma Maria dock vänta minst sex månader på dagisplats. Det beror framförallt på att de flesta nya dagisbarn föds på våren och att de i regel börjar på hösten när mamma och pappa ska börja plugga. Åtminstone är det så att den Västsvenska kommunen inte kan garantera plats till Marias barn när hon ska börja i augusti 1997. -Man säger ju inte upp sig från ett halvtidsvik om man inte ens vet om ungarna får en dagisplats, säger Maria som alltså stämplar på halvtid. Det är lika dåligt med dagisplatser i 31 av Sveriges 288 kommuner. Barnomsorgen i Marias kommun ger ekonomiska och sociala förturer i dagiskön. Marias studier inom kunskapslyftet skulle kvalificera till en ekonomisk förtur men det är socialtjänsten som avgör om hon får en sådan förtur. Maria bollas alltså mellan barnomsorg och socialtjänst för
att finna: -Det är en jävla soppa, säger Maria, egentligen borde man klaga till länsrätten eller tingsrätten eller liknande. Men det orkar jag inte. text: MAGNUS MAGNUSSON |