Världsarv i Norden
Leif Anker och Ingalill Snitt
Översättning Gunilla Litzell
Riksantikvarieämbetet

Om du växte upp i Bohuslän under 70-talet var det lika säkert som amen i kyrkan att någon av skolresorna gick till hällristningarna i Tanum. De flesta av oss var uppvuxna med stendösar och fornminnesgravar utanför husknuten och hade skrivbordslådor fulla med upphittade stenåldersyxor och flintapilar, så intresset var något svalt för ristningar på en berghäll. Det var ungefär lika spännande som ett amen i kyrkan.

Men med ökad ålder har inställningen till dessa stenålderns graffitikonstnärer succesivt ändrats, för att idag ha utvecklats till vördnad och en nyfikenhet - i alla fall för min egen del.
Det är därför jag med glädje kan konstatera att just dessa hällristningar i Tanum och även de i Alta i Nordnorge kommit med på UNESCO:s världsarvslista över oersättliga kultur- och naturminnen som vi ska värna om. Detta är platser som är av stort universiellt värde och betydelse för hela mänskligheten.

Hitills har 506 platser i världen skrivits in på denna världsarvslista och 18 av dessa återfinns i Norden. De presenteras vackert och informativt i Riksantikvarieämbetets bok Världsarv i Norden. För texten står den norske journalisten Leif Anker och bilderna har Ingalill Snitt tillsammans med ett flertal andra nordiska fotografer tagit. Det är en tät bok som ingående beskriver de olika platserna i både ord och bild, allt från pappersfabriken i Verla i Finland till Skogskyrkogården i Sverige. Den visar på den mångfald som finns i Norden både vad gäller natur och kultur men också på den gemenskap som funnits genom tiderna och än idag finns länderna emellan.

Omslagsbilden visar den västra porten till världens äldsta träkyrka, Urnes stavkyrka som byggdes före 1150. Denna närbild visar smidda järnbeslag från medeltiden och detaljer som berättar en historia i sig. Det hade dock varit mer lockande och inte så typiskt musealt, med en annan bild från denna rika kartläggning av platser som ska sparas och vårdas för eftervärlden. Varför inte något från gamla Raumo i Finland eller Laponia, där nationalparkerna Sarek och Stora Sjöfallet ingår. Nu blir det lite för ordentligt och tråkigt och det är det sista den här boken är. Det är en intressant dokumentation över platser att förlägga semestern i anslutning till; en reseskildring över rum och tid som lockar både till läsning och till besök.

text: INA LARSSON