Ekologiskt
ett större KRAV
Det ska vara KRAV-märkt. En kvalitetsgaranti för att produktionen skett ekologiskt genom alla led, om det så gäller tomater eller fläskkotletter. Smakar det så kostar det, men trots högre pris väljer fler och fler konsumenter mat med KRAV-märkning.
Fler och fler av Sveriges bönder
ställer om sin djurhållning och odlinghar nappat på trenden
som kommit för att stanna och allt fler ansöker om att få
denna kvalitetsstämpel på sina produkter. Det tar ett år
att bli fullvärdig medlem. Under den tid får inte produkterna
säljas med KRAV-märkning utan det är en karensperiod för
att se om producenten lever upp till de regler som ställs för
ett medlemskap.
-Det är helhetssynen som råder, att spara på naturresurserna och anpassa återanvändandet för ett kretslopp i samhället. Det känns att efterfrågan ökar på KRAV-märkt både från konsumenter och lantbrukare, säger Marta Göransson informatör på Länsstyrelsens Landsbygdsenhet i Uddevalla.
På Landsbygdsenheten får man signaler på vad marknaden vill ha. Just nu är efterfrågan på ekologiskt spannmål mycket stor både inom och utom Sverige. 50% av produktionen exporteras idag och fler odlare behövs för att täcka behovet. Det är även en stor efterfrågan på KRAV-märkt mjölk och kött.
KRAV är en ekonomisk
förening med 21 medlemmar som representerar lantbrukare, förädlare,
distributörer, återförsäljare och sist men inte minst
konsument- och miljörörelsen. Verksamheten finansieras till största
delen av kontrollavgifterna som varierar beroende på vilken produktionen
är och hur stor arealen är. Den som godkänns får använda
KRAVs märke men aldrig anonymt utan producentens namn ska alltid finnas
med för att bevara trovärdigheten för varan.
Själva tyngdpunkten av kontrollen sker ute på fältet.
Det är inte så mycket en ren produktkontroll som en kontroll
av själva metoden eller framställningsprocessen. Kontrollanten
gör i regel ett till två besök per år och gör
en dokumentation för att kunna följa hela handelsledet.
-Det bygger mycket på förtroende mellan kontrollanten och lantbrukaren,
menar Marta Göransson som själv arbetat som kontrollant.
Krav ingår i den internationella paraplyorganisationen IFOAM, International
Federation of Organic Agriculture Movements, där lantbruk-, forskar-
utbildnings- och kontrollorganisationer från hela världen ingår.
Ifjol var 175 lantbruk i Bohuslän anmälda till KRAV. Marta Göransson
tror att den siffran kommer att öka till cirka 200 under 1998. En KRAV-märkning
har visat sig vara ett starkt konkurrensmedel och en vinstgivande satsning
för många lantbrukare.
text: INA LARSSON
