[150401] 
När jag för tio år sedan tog spårvagnen till jobbet på morgonen satt ungefär åtta av tio med gratistidningen Metro i handen. Idag sitter åtta av tio med mobilen i handen – nästan ingen med papperstidningen. Förvandlingsnumret har gått rasade fort.
Ska man gråta om papperstidningen försvinner, frågar sig Anders Jalakas och Ingela Wadbring i SOM-undersökningen. Nedgången för de tryckta dagstidningen är tydligare idag än för tio år sedan.
När SOM undersöker det regelbundna läsandet av morgontidningar har läsarna minskat från 80 procent år 1990 till idag runt 50 procent. Inkluderar man det elektroniskt läsandet hamnar vi på runt 60 procent. Det elektroniska läsandet av dagstidning introducerades några år in på seklet, men det har alltså inte kunnat kompensera läsartappet för papperstidningen.
Om förvandlingen för morgonpressen varit dramatisk, bleknar den i jämförelse med utvecklingen för kvällspressen. Runt 1990 lästes kvällstidningen på papper av runt 40 procent. Det elektroniska läsandet var försumbart. Idag läser visserligen några procent fler en kvällstidning, men runt tre fjärdedelar gör det elektroniskt.
Anders Jalakas och Ingela Wadbring har studerat medieanvändandets förändring som helhet sedan 1886 – lokala TV-nyheter, riksnyheter på TV, Ekot och rena nättidningar. Det visar sig att5 medievanorna ändrat sig ganska mycket. En tredjedel av dagstidningsläsandet har ersatts av något annat. Riksnyheter på TV1 har sjunkit bara marginellt. Lokala nyheter i TV har haft en uppgång på runt en fördubbling. Ekot har haft en relativt stabil lyssnarskara. Nättidningar drar sitt strå till stacken.
Här finns en skillnad mellan generationerna. Som väntat är det de äldre som tydligare håller fast vid papperstidningen. Med naturnödvändighet minskar läsandet på papper om inget annat ändrar på vanemönstret. Och de unga har vuxit upp med nätet som en gratiskultur. Hur ska då dagstidningarna överleva i den allt tydligare övergången till nätet?
Annonser, tänker man väl reflexmässigt som den marknad som ska hjälpa dagstidningen på nätet att överleva. Tanken är rimlig, för alltmer av annonsmarknaden styrs över till nätet. Men dagstidningen på nätet är inte det självklara svaret på var man ska annonsera. Det växer fram nya plattformas för annonsering vid sidan av dagstidningarna. Google erbjuder annonser kopplade till den enskilde datoranvändarens aktivitet på sökmotorer. De sociala medierna är ett annat alternativ. De globala nätaktörerna skapar sig ett allt större övertag på annonsmarknaden.
Att i denna situation sia om hur utvecklingen för dagstidningarna ska bli det kommande decenniet ser ut att vara vanskligt. Anders Jalakas och Ingela Wadbring hänvisar till undersökningar som visar att läsandet av dagstidning på papper och på nätet skiljer sig åt, men är det sämre med nätet? Somliga har argumenterat att det elektroniska läsandet blir mer inskränkt och målstyrt. När man läser dagstidning på papper hamnar man inför texter som man inte visste kunde vara av intresse.
Men det luktar lite av den vanliga kulturpaniken när något nytt introduceras. Som när videoapparaterna för hemmabruk introducerades. Vem minns inte debatten om motorsågsmassakern? Förutom de som är yngre än 25 år och inte gärna kunde ta del av debatten. Men som forskarna skriver finns det även på nätet möjligheter att hitta intressanta saker som man inte känner till.
Det enda vi kan säga med säkerhet är att medierna på nätet kommer att fortsätta att förändras. Om jag idag läser dagstidningen tre dagar i veckan på papper och fyra dagar på läsplatta, är jag förberedd på att mina vanor kommer att förändras. Men hur vågar jag inte spekulera i.
